Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Alingsås kn, MAGRA 5:14 M.FL. MAGRA KYRKA

 Anläggning - Värdering

MAGRA KYRKA
11/17/04
Motivering
KYRKOMILJÖN - Magra kyrka utgör tillsammans med den gamla skolan och församlingshemmet från 1900-talets slut ett litet sockencentrum. Det ligger skilt från den mer koncentrerade bebyggelsen utmed landsvägen.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården är medeltida runt kyrkan och har en stiglucka av okänd ålder i en av sydmurens tre öppningar. Denna äldre kyrkogårdsdel ger ett med kyrkan harmonierande ålderdomligt intryck med sammanhållna gräsytor, naturliga grusstråk, få och glest placerade gravvårdar koncentrerade till östra sidan och trädkrans runt kallmuren. Klockstapeln är troligen från 1840-talet och en något ovanlig variant på traktens vanliga "kjoltyp" eftersom den är vidgad ända från takfoten. Klockan är från tidigt 1300-tal. Kyrkogården har utvidgats åt öster i äldre tid och 1963 adderades i sydöst ett stort område som gavs en parkliknande 1800-talskaraktär med symmetrisk kvartersindelning. Ett bårhus från 1963 står öster om den gamla östmuren. Smidesgrindar av olika ålder finns.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Magra kyrka har medeltida anor, sannolikt från 1100-talet, varifrån den västra delen består. Där är fönstren avvikande rektangulära och gaveln har en högt sittande liten fönsteröppning som kan vara medeltida. Trots tidstypisk förlängning och tillbyggnad under 1700-talets slut med tresidig koravslutning, ett åldrigt vapenhus och en sakristia från 1962, framgår kyrkans medeltida hävd genom dess tornlöshet, kullriga muryta och låga murhöjd. Den spånklädda västgaveln är en egenhet i kyrkans exteriör. Interiörens rumsliga utformning är från 1700-talet och särpräglas av det låga, plana innertaket som förr var gängse i trakten men bevarats i ringa utsträckning. Mer sällsynt är att det som här är putsat (med återskapad enkel stuckatur från 1934). Flera tidsskikt och stilideal är avläsbara i kyrkorummet, berättande om kyrkans utveckling, vilket ger ett pedagogiskt värde. Barocken är iögonenfallande, företrädd av framtagna gardinmålningar, predikstol och altaruppsats. Den mycket gamla plankdörren till vapenhuset med påmålat bibelord i skev öppning och kullrig vägg formar, tillsammans med den däröver längs taket kalkmålade frisen med Sankt Göran, ett stilleben med patina som ger höga upplevelsevärden av kyrkans ålder. Under putsen, som förtjänstfullt följer alla buktningar, finns kalkmålningar av olika ålder. Bänkarna från omkring 1890 modifierades 1934 men har kvar sina nygotiska trepass på båda gavlarna och når ända ut till väggarna, ovanligt. En nyromansk dopfunt från 1889 och en klassiserande orgelfasad från 1915 är solitärer för sina stilideal. I samband med tillbyggnaden av sakristian 1962 fick korområdet sin nuvarande struktur och under läktaren tillkom underbyggnader. Inredningen hålls samman genom en harmonierande färgsättning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Den äldre kyrkogårdens anspråkslöshet, dess stigport, kallmurar, trädkrans,
grusgångar och smidesgrindar.
- Klockstapeln, medeltida kyrkklocka.
- Bevarade medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Exteriörens karaktär av medeltida kyrka om- och tillbyggd under 1700-talet.
- Västra delens särpräglande utvändiga spånklädsel och rektangulära
fönsteröppningar.
- Interiörens bevarade rumsliga karaktär av 1700-talets utformning, där
innertakets form och puts är tongivande.
- Väggarnas kullrighet och öppningarnas skevhet är viktiga för upplevelsen av
kyrkans ålder.
- Bevarat kalkmåleri.
- Inventarierna och inredningen representerar skilda stilideal och
epoker i kyrkans historia. Harmoniskt, sammanhållet, bänkarna viktiga
- Porten mellan vapenhus och långhus, samt vapenhusets handhyvlade takvirke.