Stäng fönster Alingsås kn, LÅNGARED 19:1 LÅNGAREDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| LÅNGAREDS KYRKA | |
| 9/8/05 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Långareds kyrka och by ligger på en åsrygg och formar tillsammans med skola, daghem och affär ett sockencentrum. Prästgården ligger ett stycke från kyrkan. KYRKOANLÄGGNINGEN - Långareds kyrkogård är åtminstone från 1500-talet eftersom nuvarande kyrka från 1818 föregicks av ett träkapell från 1536. Idag består kyrkogården av två delar, en äldre där kyrkan står och en från 1922 på andra sidan landsvägen. De kan båda sägas ha en 1800-talskaraktär med stenmurar av två slag, trädrader och smidesgrindar från olika tider. Den yngre delen utmärker sig dock genom rygghäckar och trådstaket på ett mer modernt vis. Kyrkan har tre ekonomibyggnader med traditionell utformning. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Långareds kyrka byggdes 1818 efter ritningar av arkitekt J. P. Serén, men tornet uppfördes inte förrän 1824. Byggmästare då, och möjligen även 1818, var en av Sandhultsbyggmästarna, Pehr Eriksson. Exteriören har ändrats något, främst genom ett nytt tak på tornet 1891, en tillbyggd sakristia 1959 då korets östfönster murades igen samt en handikappramp från 1996 längs sydfasaden till tornporten. Grundkaraktären som nyklassicistisk kyrka är ändå kvar. Att det dessutom är en äldre sådan kan avläsas genom fönstrens stubbade överhörn. Invändigt är kyrkan kraftigt förändrad och interiören präglas av tre renoveringar, 1908, 1959 och 2003. Den nyklassicistiska rumsligheten är intakt med välvt tak, tresidigt avslutat kor, stora fönster och centrerad sydport, sistnämnda med vindfång i 20-talsklassicism. Mest intressant är predikstolskorgen som är ursprunglig och som satt över altaret ända till 1908, då altartavlan tillkom. Läktarbarriären och altarringen är också från 1818, men den senare är ombyggd. Orgelfasaden är från 1865. Här finns enstaka underordnade föremål från den gamla kyrkan som visar på kyrkplatsens kontinuitet, såsom den ovanliga medeltida dopfunten i engelsk-norsk stil av täljsten i fyrpassform, glaskonsten från 1590 och vapensköldarna från 1734. Men även om allt övrigt är av senare datum och läktarunderbyggnader har gjorts är det hela hållet i en stil som samspelar med det nyklassicistiska. Tornvåningarna talar ett betydligt mer grovhugget och ålderdomligt ursprungligt språk i sina portar, trappor och sitt bilade virke. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan och kyrkogården är väl exponerade vid en trävägskorsning i ett sockencentrum. Förändringar i kyrkomiljön påverkar omgivningen. - Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar, trädrader och sorgeträd. - Kyrkans nyklassicistiska karaktär. - Bevarad inredning från byggnadstiden fram till och med 1920-talet. - Medeltida dopfunt. - Renässansfönster. - Tornvåningarnas intakta interiör samt porten som bevarat sin ursprunglighet. |
