Stäng fönster Linköping kn, RAPPESTAD 14:1 RAPPESTAD KYRKOGÅRD
Anläggning - Värdering
| Rappestad kyrkogård, RAPPESTADS KYRKA | |
| 1/1/02 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Rappestad kyrka och kyrkogård bildar tillsammans med mur, grindar och trädkrans en väl sammanhållen miljö med mycket stora kulturhistoriska värden. Under medeltiden bör kyrkan ha legat på dåvarande kyrkogårdens norra del. Grindens placering är densamma som när nuvarande kyrkan tillkom under tidigt 1800-tal och eventuellt är även grindstolpar och grindarna i järnsmide tillkomna då. En värdefull detalj är stentrappan som leder över den norra muren. Fördjupade studier kan ge en förklaring till trappans användning. Eventuellt kan det röra sig om en s k liktrappa. På vissa kyrkogårdar har man haft en särskild ingång via port eller trappa där man bar in de som t ex dött genom självmord. Trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt för våra kyrkogårdar när det gäller landsbygden framför allt från mitten av 1800-talet. Grusgångarna är en viktig del av kyrkogårdens indelning. Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i strukturen med de stora familjegravarna invid kyrkogårdsmuren och utmed mittgången till kyrkans sydportal. De visar på ett system som var mycket dominerande på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt med de stora familjegravarna i kvarterens utkanter eller invid kyrkogårdsmuren. Till detta system hör även de två omgärdade grusgravarna. Omgärdning med häck, järnstaket eller stenram var ett vanligt sätt att markera de stora familjegravarna. De två grusgravarna på Rappestad kyrkogård är de enda här som har bevarat en grusad yta. Enligt en notering från 1924 bestod kyrkogårdens mark då av grus. Speciella träd, s k sorgeträd, förekommer på en del kyrkogårdar. De kan ibland vara planterade vid någon enskild grav. Det är fallet i Rappestad där ett sorgeträd finns vid en grav i nordöstra hörnet. Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i enskilda gravvårdar, bl a dem med anknytning till Folåsa skyddshem som startade sin verksamhet redan 1865. Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i de relativt många gravvårdarna från andra delen av 1800-talet och tidigt 1900-tal, som finns framför allt i raden invid kyrkogårdsmuren. Bland dessa märks kalkstenshällarna från 1800-talet och några tidstypiska gravvårdar såsom obelisk, en s k bautasten, korsvårdar i granit och en kalkstensvård med marmorplatta. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. Förutom de vanligare ”lantbrukare” och ”hemmansägare” märks ”mejeriföreståndaren” och det lokalhistoriskt intressanta ”föreståndaren för Folåsa skyddshem”. Rygghäckarna bidrar till att skapa dagens strikta karaktär på delar av kyrkogården. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Gravplats nr 1-194 (Område A) Kulturhistorisk bedömning Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i strukturen med de stora familjegravarna invid kyrkogårdsmuren. De visar på ett system som var mycket dominerande på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt med de stora familjegravarna i kvarterens utkanter eller invid kyrkogårdsmuren. Speciella träd, s k sorgeträd, förekommer på en del kyrkogårdar. De kan ibland vara planterade vid någon enskild grav. Det är fallet i Rappestad där ett sorgeträd finns vid en grav i nordöstra hörnet. Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i de relativt många gravvårdarna från andra delen av 1800-talet och tidigt 1900-tal, som finns framför allt i raden invid kyrkogårdsmuren. Bland dessa märks kalkstenshällarna från 1800-talet och några tidstypiska gravvårdar såsom en s k bautasten, korsvårdar i granit och en kalkstensvård med marmorplatta. Gravplats nr 195-300 (Område B) Kulturhistorisk bedömning Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i strukturen med de stora familjegravarna utmed mittgången till kyrkans sydportal och i ”kvarterets” kanter. De visar på ett system som var mycket dominerande på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt med de stora familjegravarna i kvarterens utkanter eller invid kyrkogårdsmuren. Till detta system hör även den omgärdade grusgraven som är en av två bevarade på kyrkogården. Enligt en notering från 1924 bestod kyrkogårdens mark då av grus. Omgärdning med häck, järnstaket eller stenram var ett vanligt sätt att markera de stora familjegravarna. Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i enskilda gravvårdar, bl a den med anknytning till Folåsa skyddshem som startade sin verksamhet redan 1865. Rygghäckarna bidrar till dagens strikta karaktär. Gravplats nr 301-424 (Område C) Kulturhistorisk bedömning Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i strukturen med de stora familjegravarna utmed mittgången till kyrkans sydportal och i ”kvarterets” kanter. De visar på ett system som var mycket dominerande på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt med de stora familjegravarna i kvarterens utkanter eller invid kyrkogårdsmuren. Till detta system hör även den omgärdade grusgraven som är en av två bevarade på kyrkogården. Enligt en notering från 1924 bestod kyrkogårdens mark då av grus. Omgärdning med häck, järnstaket eller stenram var ett vanligt sätt att markera de stora familjegravarna. Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i enskilda gravvårdar, bl a den med anknytning till Folåsa skyddshem som startade sin verksamhet redan 1865. Rygghäckarna bidrar till dagens strikta karaktär. Gravplats nr 425-694 (Område D) Kulturhistorisk bedömning Enskilda vårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Rygghäckarna är viktiga för att understryka den relativt strikta karaktären. |
