Stäng fönster Linköping kn, BJÖRKEBERG 1:15 BJÖRKEBERGS KYRKA
Anläggning - Värdering
| BJÖRKEBERGS KYRKOGÅRD, BJÖRKEBERGS KYRKA | |
| 1/1/02 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Björkebergs kyrka, kyrkogårdsmur, södra grindarna och trädkransen bildar en sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Kyrkogården har troligen kvar sin medeltida utbredning och kyrkan ligger på kyrkogårdens norra del, vilket var mycket vanligt under medeltiden. Trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt för våra kyrkogårdar när det gäller landsbygden framför allt från mitten av 1800-talet. Av mycket högt kulturhistoriskt värde är även strukturen med de större familjegravarna utmed mittgång och kyrkogårdsmuren, framför allt i kvarter B. De visar på ett system som var mycket dominerande på länets kyrkogårdar från mitten av 1800- talet och ca 100 år framåt. Här märks de större ”köpegravar” som ofta låg i kvarterens utkanter och längs de större gångarna. Enligt uppgift låg linjegravsområdet norr om kyrkan men området är nu omlagt och linjegravssystemet kan inte urskiljas. Under mer än 150 år, fram till mitten av 1960-talet, hade man s k allmänna linjer på kyrkogårdarna. Där begravdes de avlidna en och en radvis. Kyrkogårdens nuvarande strikta karaktär understryks av rygghäckarna. De bildar tillsammans med raderna med gravvårdar ett sammanhållet system. Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i enskilda gravvårdar, bl a de ålderdomliga kalkstensvårdarna och en del tidstypiska vårdar som obelisker och s k bautastenar. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. Förutom titlarna lantbrukare, hemmansägare och det mer ålderdomliga rusthållare och trotjänarinna finns här fyra stycken smidesmästare eller smedsmästaren. Flera titlar har kyrklig anknytning. Ett viktigt historiskt dokument är även det östra grindhålet som leder direkt till prästgården och att prästgårdens källarbyggnad vilar på kyrkogårdsmuren. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A Kulturhistorisk bedömning Kvarterets nuvarande strikta karaktär understryks av rygghäckarna. De bildar tillsammans med raderna med gravvårdar ett sammanhållet system. Systemet med större familjegravar utmed mittgången, som framgick av äldre fotografier, är inte längre så tydligt i kvarter A. Enskilda gravvårdar har ett mycket högt eller högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a gravvården från 1717 i kalksten och den tidstypiska obelisken i svart granit. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i socknen. Här märks bl a tre av fyra gravvårdar resta över smidesmästare och en gravvård med titeln trotjänarinnan. Kvarter B Kulturhistorisk bedömning Kvarterets nuvarande strikta karaktär understryks av rygghäckarna. De bildar tillsammans med raderna med gravvårdar ett sammanhållet system. Av mycket högt kulturhistoriskt värde är strukturen med de större familjegravarna utmed mittgång och kyrkogårdsmur. De visar på ett system som var mycket dominerande på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt. Här märks de större ”köpegravar”, som ofta låg i kvarterens utkanter och längs de större gångarna. Enskilda gravvårdar har ett mycket högt eller högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a ålderdomliga gravvårdar från 1800-talet och den tidstypiska obelisken och de s k bautastenarna. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i socknen. Här märks bl a hemmansägare, lantbrukare och det mer ålderdomliga rusthållare. Det finns även titlar med anknytning till kyrkan såsom kantor och kyrkvaktare. Kvarter C Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar har ett mycket högt eller högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de ålderdomliga gravvårdarna från 1700- och 1800-talen. |
