Stäng fönster Malmö kn, LOCKARP 34:1 LOCKARPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Lockarps kyrka, LOCKARPS KYRKA | |
| 5/7/18 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Lockarps kyrkoanläggning Lockarps lilla kyrkby med gårdar och gathus ligger samlad längs den stenlagda bygatan. Lockarp har spår av tiden före enskiftet med ett par gårdar kvar i byn. Byn omges fortfarande av landsbygd men vägar och industribebyggelse som expanderar påverkar byn. Järnvägen avslutar brutalt kyrkbyn i öster. Mot söder breder jordbrukslandskapet ut sig. Trots Malmös närhet i norr upplevs Lockarps kyrkby som en lantlig by med betande hästar och får. Kyrkan ligger mitt i byn längs bygatan. På samma plats har en kyrka legat sedan medeltiden. Kyrkogården är omgärdad av en hög trädkrans och en stenmur med järngrindar. Intill kyrkan finns den gamla byskolan. Kyrkan i sitt sammanhang utgör en central och viktig del av byn. Kyrkogården har två tydligt avläsbara delar med olika karaktär. Närmast kyrkan är högresta stenar från mestadels 1800-talet stående i gräs. Den utvidgade delen i söder karaktäriseras av buxbomsomgärdade singeltäckta gravar med lägre stenar stående mot rygghäckar av bok. De två delarna binds ihop av trädkransen och murarna. Kyrkogården är tämligen liten och upplevs mycket lummig med de höga träden. En milsvid utsikt över landskapet breder ut sig mot söder. Kyrkan har medeltida ursprung men byggdes så kraftigt om 1886 att den helt har karaktär av nybyggnad. Ritningarna utfördes av stadsarkitekt William Klein men förslaget omarbetades av Ernst Jacobsson på Överintendentsämbetet. Kyrkan är en liten, vitputsad, enskeppig kyrka med långhus och något lägre och smalare rakt avslutat kor i öster och ett torn i väster. Fasaden är dekorerad med lisener, gesimser och rundbågsfriser. Gjutjärnsfönstren är rundbågiga. Dörr och fönsteromfattningar är kolonner i betong. Taket är av korrugerad plåt förutom tornspiran som har falsad plåt. Under andra hälften av 1800-talet byggdes kyrkorna i olika historiserande stilar. Lockarps kyrkan är byggd i en blandstil med stilelement från olika tider. Klassiska element som kolonner i det för tiden nya materialet betong omger fönstren. Rundbågsfrisen under takfallet refererar till nyromansk stil. Exteriören är i stora drag oförändrad sedan 1886 förutom ändringen av korets fönster, byte av takmaterial och råglas i ett fönster. Kyrkorummet är litet och ljust. Fönstren med klarglas är stora, sitter lågt och saknar innerbågar vilket ger nära kontakt mellan ute och inne. Fokus riktas mot det upphöjda koret. Rummet täcks av ett tredelat trätak som är dekorerat med sparrar, konsoler och en rundbågsfris. Trätak var billigare än att mura nya valv. Mellan den slutna bänkinredningen i mittgången ligger en klistrad heltäckningsmatta på cementgolv som kanske är en av anledningarna till mögellukten i kyrkan. Två renoveringar präglar kyrkan interiört. Vid Wåhlins renovering 1924 murades tyvärr de tre östfönstren i koret igen. Kvadermålningen på väggarna togs bort och predikstolen ändrades. På 1970-talet gjordes en helt ny interiör färgsättning på innertaket, bänkar och dörrar. Predikstolen är ett vackert snidat 1500-tals arbete med dekorativa reliefer. Den har dock inget kvar av sin bemålning och har fått ett nytt underrede. Om kyrkans medeltida historia minner altarskivan och dopfunten. Dopfunten tillhör dock de enklare utan några inhuggna reliefer. Altaruppsatsen från 1706 har ett skickligt utfört träsnideri i akantusbarock av Nils Wulf från Malmö. Han har gjort en nästan likadan altaruppsats i Västra Vemmerlövs kyrka. Wulf var ofta anlitad för snickeriarbete i skånska kyrkor runt 1700. Att altaruppsatsens upphovsman är känd ökar dess värde. |
