Stäng fönster Malmö kn, GLOSTORP 27:1 GLOSTORPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Glostorps kyrka, GLOSTORPS KYRKA | |
| 10/3/17 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Glostorp kyrkoanläggning Glostorps lilla by ligger samlad med typiskt skånska fyrlängade gårdar vid kyrkan, omgiven av ett odlingslandskap med milsvid utsikt. Det är ovanligt med en by där gårdar ligger kvar efter enskiftet och där ny bebyggelse är så begränsad. Byn är tydligt avläsbar som en enhet i landskapet omgiven av fält. Glostorp är en av de bäst bevarade byarna i Malmö. Kyrkogården har tre tydligt kronologiskt avläsbara delar med olika karaktär. Närmast kyrkan är högresta stenar från mestadels 1800-talet bitvis stående ganska tätt i gräs eller grus. Kyrkogården är omgärdad av mur med stiglucka och med gjutjärnsgrindar. Det är tämligen ovanligt att överbyggda grindar finns kvar. Kyrkogården är lummig med många höga träd. Andra delen i väster karaktäriseras av buxbomsomgärdade gravar med lägre stenar i raka rader. Den tredje och senaste stora utvidgningen i väster med minneslunden karaktäriseras av gräsmatta med friväxande träd och buskar. Från minneslunden finns vacker utsikt över fälten. Kyrkan har en medeltida föregångare som revs på 1860-talet då endast tornet från 1781 sparades. En ny kyrka uppfördes 1861 efter ritningar av Malmös stadsarkitekt William Klein. Kyrkan är byggd under en intensiv kyrkobyggnadstid som kulminerade på 1860-talet då 37 nya kyrkor byggdes i Skåne. Främsta anledningen till om- och nybyggnad var den stora befolkningstillväxten men berodde också på att samhället vid denna tid förändrades i grunden av enskiftet, ökad effektivitet i jordbruket och genom industrialiseringen. Kyrkorna byggdes i allmänhet för att 2/3 av församlingen skulle få plats. Kyrkan med latinsk korsplan är byggd i rundbågestil i nyromansk stil. Den vitputsade kyrkan har kontrasterande detaljer i rött tegel i friser och omfattningar runt fönster och dörrar vilket förstärker intrycket av dem. Korsarmarna är prydda med oputsade gavelrösten i tegel med trappstegsgavlar med blinderingar. Gjutjärnsfönstren är original sedan kyrkan byggdes. Under andra hälften av 1800-talet byggdes kyrkorna i olika historiserande stilar. Glostorp kyrka är byggd med inslag av tidig medeltidsinspiration. Domkyrkoarkitekt C G Brunius dominerande ställning i Skåne främjade denna stil. Glostorp kyrka har många av Brunius välkända drag och en stor påverkan från Brunius märks i kyrkan. William Klein ritade även de närbelägna Västra Skrävlinge och Lockarps kyrkor. Det är i Glostorps kyrka som Brunius påverkan är allra tydligast. Kleins första ritning hade ännu fler Bruniusmarkeringar med t ex en rundbågsfris längs taket. Kyrkans exteriör är välbevarad förutom att entrédörrar kompletterats och taktäckningen bytts. Positivt att tornet behöll sin portal när kyrkan byggdes till 1861 och förändrades inte till röd tegelomfattning. Dörren är förmodligen från 1781 och bör värnas. Torntakets enkla pyramidtak, utan den planerade lanterninen, passar bra till kyrkans ”medeltidsstil”. Kyrkorummet är ljust. Fönstren med klarglas är stora och sitter lågt. Kyrkorummet karaktäriseras av sina kryssvalv på pilastrar, ett handslaget tegelgolv och slutna bänkar. För Brunius var det mycket viktigt att kyrkorna försågs med murade tegelvalv och W Klein har efterföljt detta. Fokus riktas mot det upphöjda koret med altaruppsatsen från sent 1500-tal. Altaruppsatsen och predikstolen är typiska för sin tid men enkla med inte så driven dekor. De har varit övermålade flera gånger och predikstolen har ändrats. Kyrkorummet förändrades kraftigt med Græbes renovering 1954 då bland annat symmetrin med korsplanen försvann då norra korsarmen avskiljdes till sakrista, läktaren revs och orgeln placerades i södra korsarmen, tegelgolvet lades, predikstolen flyttades och färgsättningen ändrades. Græbes ombyggnad var mycket genomgripande men gedigen. Det vackra handslagna tegelgolvet är från 1954 men kan sägas vara en återgång till tegel som lades 1861 vilket ger en ålderdomlig karaktär liksom slutna bänkar. Om kyrkans tidigaste föregångare minner den medeltida cuppan med huggna lejonreliefer, dock är foten ny. Cuppan har stora likheter med dopfunten i Oxie och tillskrivs samma stenmästare. |
