Stäng fönster Motala kn, VÄSTRA STENBY KYRKA 1:1 VÄSTRA STENBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| VÄSTRA STENBY KYRKA, Västra Stenby kyrkogård | |
| 12/16/04 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med de fd skolbyggnaderna en kulturhistoriskt värdefull miljö. Kyrkogården Av stor betydelse för kyrkogården vid Västra Stenby är de många vitmålade träkorsen på allmänna linjen. De ersätts efter hand med nya likadana kors. Kyrkogårdens omfattning, norra grinden och f d grindhålet i södra muren (grinden är där flyttad till utvidgningen) är åtminstone av samma ålder som nuvarande kyrkan och bildar tillsammans med kyrkan en helhet. Trädkransen visar på parkidealet, som slog igenom på våra landsortskyrkogårdar under andra halvan av 1800-talet. Kyrkobyggnaden Västra Stenby kyrka utgör ett exempel på de förändringar som många sockenkyrkor genomgick under befolkningsökningen på 1800-talet då de gamla medeltida kyrkorna revs för att ge plats åt nya, stora och ljusa kyrkor. Som på många andra platser i Östergötland valde man att spara det medeltida tornet intill det nyuppförda långhuset. Tornets murverk utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik, och den tradition som anknyter tornkammaren till den heliga Birgitta är värd att värna om. Dopfunten, flertalet gravhällar och sannolikt även sakristians dörrar är bevarade från de äldre kyrkorna vilket visar på en lång historisk kontinuitet och samband med de medeltida kyrkorna. Runstenen och hällen till en eskilstunakista anknyter till den tid då kristendomen vann insteg i trakten. Dopfunten är tillverkad i Michael Hackes verkstad i Skänninge och är därigenom av betydande regionalt och konsthistoriskt intresse. Kyrkans välbevarade exteriör med dess vitputsade fasader och symmetriskt placerade rundbågiga fönsteröppningar är en god representant för tidens rådande nyklassicistiska byggnadsideal. Med undantag för läktarunderbyggnaden har interiören den för tiden så typiska salkyrkokaraktären bevarad med ett ljust och luftigt kyrkorum i gustaviansk stil, förstärkt av det tunnvälvda taket, de stora rundbågiga fönsteröppningarna och den symmetriskt uppbyggda inredningen. Altaruppställningen med altartavla, altaret, predikstolen, nummertavlorna, tavlan "Konungarnas tillbedjan" samt orgelläktaren med gradiner och bänkar tillhör den ursprungliga inredningen och är värdefulla i ett regionalt och ett konsthistoriskt sammanhang. Predikstolens färgsättning i svart och guld är tidstypisk om än inte särskilt vanligt förekommande. Orgelns solfjäderform är ovanlig och värd att lyfta fram. Sammanfattning " Kyrkans välbevarade torn från 1200-tales början är en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. " Kyrkans exteriör utgör ett välbevarat exempel på det nyklassicistiska byggnadsideal som präglar många av Östergötlands kyrkobyggnader från första hälften av 1800-talet. Interiörens gustavianska karaktär med ett ljust och luftigt rum, är väl bibehållen trots smärre förändringar. " Altaruppställningen med altartavla, altaret, predikstolen, nummertavlorna, tavlan "Konungarnas tillbedjan" och orgelläktaren med läktarbänkar tillhör den ursprungliga inredningen och har såväl regionalt som konsthistoriskt värde. Den senare tillkomna orgeln är också värd att lyfta fram. " Dopfunten, sakristians dörrar och det stora antalet gravhällar har stora kulturhistoriska värden. De är bevarade från de äldre kyrkorna vilket visar på en lång historisk kontinuitet och samband med de medeltida kyrkorna. |
