Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Motala kn, VARVS KYRKA 1:1 M.FL. VARVS KYRKA

 Anläggning - Värdering

VARVS KYRKA, VARV-STYRA KYRKOGÅRD
9/14/04
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med de tre generationernas skolbyggnader en värdefull miljö.

Kyrkogården
Kyrkogården präglas av en strikt karaktär, som understryks av rygghäckarna och de höga tujorna som kantar gången fram till gravkapellet. Den höga trädkransen visar på det parkideal, som var vanligt på våra landsortskyrkogårdar från mitten av 1800-talet. Eftersom kyrkan uppfördes på ny plats på 1860-talet och kyrkogården anlades vid samma tid hör kyrkogårdens utsträckning och omgärdning starkt samman med kyrkobyggnaden. Av stor vikt är raderna med grusgravar, en utformning av gravplatsen som under en period dominerade kyrkogårdarna.

Kyrkobyggnaden
Kyrkans sedan byggnadstidens föga förändrade exteriör är en god representant för de stora kyrkobyggnaderna som uppfördes under mitten av 1800-talet till följd av befolkningsökningen. Kyrkans exteriör karakteriseras av den för tiden rådande nyklassicistiska kyrkobyggnaden med inslag av den alltmer populära nygotiken.
Kyrkans välbevarade exteriöra utformning förstärks av de växelvis sprit - och slätputsade partierna, de nygotiska fasaddekorationerna, fönsterbågarna i gjutjärn, bevarade originaldörrar samt takets skifferbeläggning.

Kyrkan har även interiört, med undantag av läktarunderbyggnaderna från1950-talet, behållit sin ursprungliga karaktär. Den väl sammanhållna ursprungliga inredningen från 1860-talet ger tillsammans med det obehandlade trägolvet interiören som helhet en helgjuten och tidstypisk prägel. Värt att notera är även att läktarens södra sida har kvar sina originalbänkar på ett sluttande trägolv och att sakristian har bevarat sin äldre karaktär med bl a uppgång till psalmnummertavlorna, som är infällda i korväggen och vridbara.

Dopfunten och gravhällen är tillverkade i Michael Hackes verkstad i Skänninge och har därigenom stora regionala och konsthistoriska värden.

Sammanfattning
" Kyrkan utgör, såväl exteriört som interiört, ett välbevarat exempel på den kyrkobyggnadstyp som utvecklades i brytningspunkten mellan nyklassicismen och de under senare delen av 1800-talet utvecklade "nystilarna", i detta fall nygotik.

" Kyrkans interiör med dess originalinredning är i stort sett bevarad sedan uppförandet.

" Från de äldre kyrkorna finns en del inventarier bevarade, som t ex altarskåpet, dopfunten och gravhällen. Dessa föremål är i sig kulturhistoriskt värdefulla, men visar också på en lång historisk kontinuitet och samband med de medeltida sockenkyrkorna.