Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Halmstad kn, TRÖNNINGE 26:1 TRÖNNINGE KYRKA

 Anläggning - Värdering

TRÖNNINGE KYRKA
3/6/07
Motivering
TRÖNNINGE KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i Trönninge, ca 8 kilometer söder om Halmstad. Kyrkan ligger strax invid Trönningeån i norra delen av orten. Till kyrkoanläggningen hör ett bårhus (1960) och en förrådsbyggnad, som ligger nordost om kyrkan. Bårhuset har vitputsade fasader och koppartäckt tak och uppfördes efter ritningar av arkitekten Burt Stenberg.

Kyrkogården kringgärdas i väster av en betongmur med slät insida och runda naturstenar på utsidan och mot övriga väderstreck av tuktade häckar. Innanför muren växer en trädrad av lindar. Från en tredelad smidesgrind i väster leder en grusad gång fram till entrén och runt hela kyrkan.

Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1893-94 i nygotisk stil efter ritningar av stadsarkitekten i Halmstad Sven Gratz. Kyrkan ersatte en medeltida föregångare, belägen ca 40 meter åt sydväst, som revs 1896. Kyrkobyggnaden består av ett rektangulärt långhus med smalare polygonalt kor åt öster, sakristia i norr och ett torn flankerat av mindre rum i väster. Kyrkans murar är uppförda i grovt kvaderhuggen granit med bakmurning av tegel. Fasaderna artikuleras med strävpelare och genombryts av stora spetsbågiga fönsteröppningar. Muröppningarna markeras av slätare huggna stenar. Tornet kröns av en högsträckt spira, sedan byggnadstiden klädd med fjällmönstrad zinkplåt. Övriga tak täcks sedan 1959 med kopparplåt. I anslutning till takfoten finns en profilerad putsdragen list som markeras ytterligare runt koret med konsoler som skjuter ut och bildar en gles tandsnittslist. Korfönstren igenmurades helt 1951 och utgörs i exteriören idag av gråputsade ytor. Samtidigt insattes nya mindre fönster på högre höjd, vilket medförde att kopparplåtar nu sitter under fönstren.

Kyrkorummet präglas av renoveringar under 1900-talet och av äldre inventarier. Kvar från byggnadstidens nygotiska kyrkorum är rumsformen, korvalvet och orgelfasaden (1894). Orgelverket är placerat i tornet, vilket är ovanligt. Den ursprungliga altarprydnaden i form av en kopia av Thorvaldsens Kristusskulptur är numera placerad under läktaren. En genomgripande renovering genomfördes 1951 under ledning av arkitekten Fredrik Wetterqvist, då den nygotiska interiören till stora delar förändrades. Nya innerväggar murades upp för att komma till rätta med kyrkans långvariga fuktproblem och nya golv inlades. Det kassettindelade innertaket ersattes av ett tunnvalv, orgelläktaren förstorades och en ny sluten bänkinredning med gavlar efterliknande den gamla kyrkans bänkinredning insattes. Två originalspeglar monterades in i de främsta bänkdörrarna. Konstnären Hans Fagerström utförde de nya marmoreringarna på taklisten och bänkdörrarna efter förebild av de gamla bänkdörrarna från 1760.

Äldre inredning och inventarier från den gamla kyrkan insattes. Predikstolen (1598) i renässansstil med mästarnamnet "Holger målare" är en av Göteborgs stifts äldsta predikstolar. Altaruppsatsen (1701) är utförd av Boråsbildhuggaren Gustaf Kihlman. Nummertavlorna (1953) är försedda med krön från 1772. Det senmedeltida triumfkrucifixet återfördes också till kyrkan. Ett framträdande modernt inslag i kyrkorummet är tre målningar av Halmstadgruppens Erik Olson som 1953 uppsattes på altarringen. Den nuvarande färgsättningen härrör från 2002.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar, trädrader och grusade gångar.
- Den nygotiska orgelfasaden.
- Äldre inredning och inventarier.
- Erik Olsons målningar på altarringen.