Stäng fönster Halmstad kn, SANKT NIKOLAUS 17 M.FL. SANKT NIKOLAI KYRKA
Anläggning - Värdering
| SANKT NIKOLAI KYRKA | |
| 1/26/07 |
| Motivering |
|---|
|
S:T NIKOLAI KYRKA är centralt belägen, omgiven av torg och kvartersbebyggelse, i västra delen av Halmstads innerstad. Läget anknyter till Stora torg i norr samt slottet med slottsparken vid Nissan, söder om kyrkan. På kyrkans västra sida återfinns den f d prästgården som används som församlingshem. Söder därom ligger en toalettbyggnad inbyggd i en vitputsad mursträckning. Halmstads innerstad är en medeltida stadsbildning och utgör riksintresse för kulturmiljövården. Kyrktomten är liten och kantas mot norr, öster och söder av trädrader av lind. Marken är gräsbevuxen och runt kyrkan leder gångar lagda med gatsten. Kyrkotomten används inte längre för begravningar men äldre gravhällar är bevarade. St Nikolai kyrka uppfördes till sina äldsta delar troligen under 1400-talet. Medeltida murverk återfinns i långhus, kor och i tornets bottenvåning. Kyrkan består av ett treskeppigt långhus med polygonalt korparti, i väster ett indraget torn och på långhusets sydsida en sakristia. De gula tegelmurarna, dekorerade med friser, genombryts av spetsbågiga fönster mellan strävpelare. Tornet har murade trappgavelskrön och spetsig spira. Det valmade sadeltaket har liksom tornspiran kopparplåttäckning. Kyrkan har både ut- och invändigt påverkats av de genomgripande förändringar som skett i etapper efter reformationen. Den medeltida exteriören förblev troligen intakt fram till 1742, då mittskeppets klerestoriemurar och valv revs. Bevarade rester i öster kom att bilda en lanternin över koret. Exteriören präglas i hög grad av ombyggnader från 1869-72 under ledning av arkitekten Fredrik Heilborn. Mittskeppet höjdes genom att det åter försågs med höga klerestoriemurar. Fasaderna inkläddes med gult tegel och tornet försågs med den resliga spiran. Utbyggnaden i söder uppfördes troligen omkring sekelskiftet 1900, då som värmekammare, men omdanades i samband med en renovering 1938-41 till sakristia. I samband härmed tillkom de nuvarande blyspröjsade fönstren. De gotiska och nygotiska stildragen präglar ännu exteriören. Karaktärsskapande i exteriören är tornets trappgavelkrön. Det treskeppiga kyrkorummet präglas av medeltid och nygotik. Mittskeppets kryssvalv och sidoskeppens kryss- och stjärnvalv är ljust putsade. Golven i kor och gångar är av sten och i bänkkvarteren av trä. De blottlagda ytorna av rött tegel på arkadpelare och arkadbågar tillkom vid en genomgripande omgestaltning 1938-41 under ledning av Ivar Tengbom, i syfte att förstärka kyrkans medeltida karaktär. Vid detta tillfälle ersattes mittskeppets trävalv av murade tegelvalv. En ny öppen bänkinredning, orgelfasad, takkronor i koromgången och ett korskrank av smide tillkom, samtidigt som äldre inventarier återuppsattes. Vid renoveringsarbetena påträffades rester av 1400-talsmålningar, av vilka ett fragment finns i koromgångens nordöstra del. Bland den fasta inredningen märks dopfunten av täljsten (1479), predikstolen (1620), altaruppsatsen (1675) med altartavla (1716). I kyrkan finns flera gravkor och gravminnen från 1600- och 1700-talen. Den äldsta kyrkklockan är gjuten i Halmstad 1667. Koromgångens fönster har glasmålningar utförda av konstnären Einar Forseth. I långhuset finns också två rundfönster med glasmålningar av Halmstadgruppens Erik Olson. I tornets norra del finns ett dop- och vigselkapell med dopfunt från 1972 av samme konstnär. Samtliga glasmålningar tillkom 1953-78. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkotomtens stenbelagda gångar, trädrader och gravhällar. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkorummets medeltida karaktär. - Fragment av medeltida väggmålningar. - Ivar Tengboms renovering 1938-41. - Einar Forseths och Erik Olsons konstnärliga utsmyckning. - Äldre inredning och inventarier. |
