Stäng fönster Halmstad kn, BREAREDS PRÄSTGÅRD 2:3 M.FL. BREAREDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| BREAREDS KYRKA | |
| 11/16/06 |
| Motivering |
|---|
|
Breareds kyrkby är belägen nordost om Simlångsdalens samhälle, strax norr om väg 25 i Halmstad kommuns västra del. Breareds medeltida kyrka ligger välexponerad på en höjd och gränsar i norr mot en landsväg som leder ner mot samhället. Vägen kantas av en allé av lövträd. I söder, väster och öster tar ett relativt öppet odlingslandskap vid. Kyrkan bildar en sammanhållen miljö tillsammans med klockaregården i öster och den f d prästgården i sydväst, idag pastorsexpedition, församlingshem och skola. Runt kyrkan ligger den äldsta kyrkogården omgärdad av en stenmur med innanförliggande trädrad. Kyrkogården har utvidgats vid tre tillfällen, mot väster och söder. Senaste utvidgningen skedde mot väster år 1997, då en äldre allékantad stig mellan kyrka och prästgård även inlemmades i kyrkogården. Inom den nya kyrkogården ryms en cirkelformad plats för urnsättning, en asklund och ett stort utrymme för kistgravar. Gravkvarteren är gräsbevuxna med gravvårdar orienterade i öst-västlig riktning. Mellan kvarteren löper grusade gångar. I anläggningen ingår ett bårhus (1957) beläget i nordväst, samt ett vaktmästeri (1985) i norr. Breareds stenkyrka har medeltida ursprung och är helgad åt S:t Laurentius. Byggnaden består av ett rektangulärt långhus med rak avslutning i öster och en utbyggd sakristia, samt ett vapenhus i sydväst. Långhus, vapenhus och sakristia täcks av plåttäckta sadeltak. På långhustakets västra del sitter en tornöverbyggnad som kröns av en för 1800-talet typisk flack huv med sluten lanternin. Kyrkobyggnaden har vitputsade odekorerade murar som genombryts av rundbågeformade öppningar. Långhusets murverk är sannolikt till stor del medeltida, liksom portalernas läge åt norr och sydväst. Vapenhuset tillkom troligen på 1600-talet och 1756 uppfördes mot öster även sakristian med underliggande gravkor för präster och deras familjer. Gaveltornet i väster fick sin nuvarande utformning 1809. Exteriören präglas av såväl medeltid som av förändringarna från 1600- och 1700-talen. Kyrkan är vitputsad även invändigt och interiören domineras av 1700-talets stilideal med betydande äldre inslag. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä med bemålat med himlamotiv från 1795 av konstnären Jacob Magnus Hultgren. Dekorationerna har senare målats över, men framtogs åter vid en större restaurering 1990-91. I västra delen finns en säregen läktare, troligen från senare delen av 1700-talet, med framskjutande sidoflyglar i norr och söder. Kyrkan har även ett flertal äldre inventarier, bl a predikstolen från 1593 och en snidad trädopfunt från 1701-05. Den nuvarande altaruppsatsen utgörs av en sammanställning av äldre delar, bl a från 1600-talet, som gjordes vid en restaurering 1903-04. En ny bänkinredning insattes 1952 efter ritningar av Sigfrid Ericson. Trots inslag från flera århundraden har kyrkorummet en väl sammanhållen karaktär. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, trädrader och grusade gångar. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Exteriörens prägel av medeltid och 1600- och 1700-talen. - Interiörens väl sammanhållna karaktär med äldre inventarier. - Takmålningen - Läktaren |
