Stäng fönster Halmstad kn, GETINGE 3:81 GETINGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| GETINGE KYRKA | |
| 12/7/06 |
| Motivering |
|---|
|
GETINGE KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i östra delen av Getinge tätort norr om Halmstad. Kyrkan ligger på gränsen mellan kustens slättbygd och skogsmarken i öster. Söder om kyrkan ligger församlingshemmet i en rödmålad byggnad som tidigare var kyrkskola (1881). Norr om kyrkan ligger ett vitmålat f d pumphus och i öster finns en äldre vitmålad f d likvagnsbod. Kyrkogården har utvidgats i flera omgångar. Den äldsta delen kringgärdas av en stenmur som kantas av en tät trädkrans med stora trädkronor. I muren finns tre ingångar med praktfulla smidesgrindar (1693) utförda av Göteborgsmästaren Casper Müller, ursprungligen till Christine kyrka i Göteborg. I söder ansluter en kyrkogårdsdel som tillkom på 1930-talet och nordväst om kyrkan finns ett bårhus av natursten med grästäckt tak från samma tid. Ytterligare ett stycke norr om kyrkan återfinns en nyare kyrkogårdsdel (2000). Öster om bron finns en större rödmålad ekonomibyggnad. Den vitputsade stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med halvrunt korparti i öster. På långhusets norra sida finns en sakristia vid korpartiet och ett gravkor intill tornet i väster som är jämnbrett med långhuset. Kyrkan har medeltida ursprung och i den nuvarande kyrkobyggnaden ingår medeltida murverk i långhusets västra del. Det Brummerska gravkoret, bekostat av ägarna till Fröllinge gods, uppfördes 1794. Det nuvarande stentornet (1819) ersatte ett äldre trätorn. Långhuset förlängdes österut 1830 efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson. Korpartiet fick då sin nuvarande rundade avslutning och de stora rundbågiga fönsteröppningarna fick sin utformning. 1890 vidbyggdes sakristian i norr och tornet fick ett nygotiskt utseende under Göteborgsarkitekten Carl Fahlströms ledning. Västportalen försågs med gjutna kolonner med tärningskapitäl. Tornöverdelens arkitektur ändrades 1952 då mycket av de nygotiska arkitekturelementen avlägsnades. Samtidigt ersattes västportalens gjutna kolonner med nya av granit. Exteriören präglas av de förändringar som skedde under 1700-, 1800- och 1900-talen. Karaktärsskapande är det breda tornet med lägre sidopartier och rundbågefriser. Det invändigt vitputsade kyrkorummet täcks av ett putsat tunnvalv med markerad taklist i form av en rundbågefris och präglas i huvudsak av klassicismens formspråk. Koret präglas av den nyklassicistiska inredningen; altaruppsatsen (1845) av spegelmakaren J A Andersson i Halmstad, altarringen och predikstolen (1860) av Johannes Andersson i Mjöbäck. Vid en nygotisk stilrenovering 1890 byggdes den nuvarande läktaren och en ny öppen bänkinredning tillkom. Vid en renovering 1934 skedde en återgång till en mera klassicerande interiör och i samband med detta tillkom de nuvarande bänkgavlarna. Den nuvarande färgsättningen i blått och grått härrör från Johannes Olivegrens renovering 1964. Den nuvarande orgeln med fasad (1957) är tillverkad av Troels Krohn i danska Hilleröd. Läktarbröstningens vävnader (1967) föreställande de sex skapelsedagarna och är utförda av Christina Vestman i Göteborg. Om kyrkans långa historiska kontinuitet minner de äldre inventarierna. Den praktfulla dopfunten (1687) är skuren i trä av bildhuggaren Marcus Jäger, liksom troligen också de två friskulpturerna föreställande Kristus och Aron. Dessa inventarier har tillhört Christine kyrka i Göteborg och skänktes 1817 till Getinge kyrka av en privatperson. Den äldre predikstolen i renässansstil från omkring år 1600 finns sedan 1934 i det f d Brummerska gravkoret. I vapenhuset finns en runsten som tidigare varit inmurad i kyrkans södra mur. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar (1693), trädrader och grusade gångar. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Den nyklassicistiska inredningen. - Äldre inventarier. - Runstenen |
