Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Tomelilla kn, RENEN 1:1 ONSLUNDA KYRKA

 Anläggning - Värdering

onslunda kyrka, ONSLUNDA KYRKA
11/5/18
Motivering
Onslunda kyrka ligger i en gammal kulturbygd med flera boplatslämningar från sten-, brons- och järnålder. Ett sankt område söder om byn har sannolikt fungerat som offermark. I det perspektivet kan kyrkan ha övertagit ett hedniskt kultplatsområde när den byggdes kring 1100-1200-talet. Den medeltida stenkyrkan hade en tidstypisk planform med ett tunnvälvt västtorn, långhus med kor och absid. Bevarad sten från den gamla kyrkan visar att denna har haft välhuggna detaljer i kalk-sten. Tornet var tunnvälvt invändigt vilket kan tyda på att det har haft en särskild funktion som privat kapell och kanske också varit utfört med emporvåning, det vill säga en övre läktarvåning.

Onslunda har varit en ovanligt stor by och har därför bildat en egen socken. Kartmaterial från 1700-talet visar kyrkan mitt i byn omgiven av gårdar och gatuhus. Än idag ligger kyrkan centralt och omgiven av en låg bebyggelse med ålderdomlig karaktär. Kyrkogårdens utsträckning har förändrats, framför allt verkar den ha utvidgats mot söder efter att den nya kyrkan byggdes. Kyrkogården har traditionell uppbyggnad med trädkrans och häckar i kyrkogårdsgränsen men saknar i stort sett kyrkogårdsmur med undantag av stödmur längs södra sidan. Viktiga inslag i kyrkogårdsmiljön är smidesgrindarna med grindstolpar och förråd och bårhus utanför kyrkogårdens västra gräns. Gravvvårdarna har varierande ålder och utseende som representerar gravvårdskultur från sent 1800-tal till modern tid. Den nya kyrkogårdsdelen från sent 1900-tal företräder ytterligare ett tidskikt till kyrkogårdens historia.

Både exteriört och interiört kan kyrkan betecknas som välbevarad. Utvändigt har kyrkobyggnaden ett tidstypiskt utseende med enkel karaktär som knyter an till medeltida kyrkobyggnadsperiod genom dess uppbyggnad med torn, långhus och absid samt de putsade och vitkalkade fasaderna. Koret är införlivat i långhuset i enlighet med liturgiska ideal vid denna tid. Kyrkans arkitekt, byggmästare Hof från Helsingborg, och byggmästare Möller från Ystad var flitigt anlitade vid kyrkobyggen kring 1800-talets mitt och Onslunda kyrka är ett gott exempel på deras hantverkskunnande. Fasaderna har en traditionell och stilren uppbyggnad med rundbågsformade öppningar murade av tegel liksom listverk och trappstegsgavlar med rundbågsdekor. Fönsteröppningarnas gjutjärnsbågar är ursprungliga medan ytterdörrar har ändrats.

Även interiören utfördes i medeltidsstilens anda. Större delen av inredningen nytillverkades för den nya kyrkan i nygotisk stil och kyrkorummet täcktes med kryss-valv i tegel. Senare har stora delar av inredningen bytts ut och kompletterats såsom golv, dopfunt, altarring, altaruppsats, orgel och bänkar. Ändringarna har dock till stora delar utförts i nygotik/nyromanik och anpassats till kyrkans karaktär. Även färgsättningen har ändrats något men bevarar 1800-talets tidsanda. Största för-ändringen till kyrkorummet är tillägget av altaruppsatsen från tidigt 1900-tal med drag av Jugend eller Arts and Crafts-rörelsen liksom dekormåleriet över tribunbågen. Även stjärnhimmeln bör ha målats vid denna tid. Inbyggnaderna under läktaren avviker något med dess moderna golvmaterial och något bjärt målade färgsättning. Dessa utrymmen påverkar dock inte kyrkorummets helhet i någon större utsträckning. Inne i kyrkorummet finns endast ett fåtal minnesmärken från den gamla kyrkan bevarade såsom det medeltida triumfkrucifixet. Under 1600-talet hamnade större delen av gårdarna under Tunbyholm vilket rimligen kan ha satt sina spår i den gamla kyrkobyggnaden och dess inventarier. Några gravhällar som återanvänts från den gamla kyrkan till golv i tornets bottenvåning kan möjligen företräda säteriets herrskap.