Stäng fönster Tomelilla kn, BENESTAD 55:1 BENESTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Benestads kyrka, BENESTADS KYRKA | |
| 6/2/22 |
| Motivering |
|---|
|
Benestad har ett exponerat läge intill väg 19 mellan Ystad och Kristianstad och kyrkan är ett karaktäristiskt landmärke för byn. Området kring byn är ett öppet, böljande åker- och beteslandskap med stora naturvärden. Avsaknaden av tornpåbyggnad och utbyggnader genom korsarmar skiljer ut kyrkan från det stora flertalet medeltida kyrkor som genomgick stora förändringar under 1800-talet. Kastalen öster om kyrkan är ytterligare ett ovanligt inslag i kyrkomiljön. Förutom klocktorn kan kastalen ha varit knuten till flera funktioner såsom försvar eller magasin. Frälset har haft ett starkt fäste i området och eventuellt företräder kastalen den profana maktsfären som bland annat finns representerad i socknen genom Örups borg. Sedan den nya kyrkogården anlades har den gamla kyrkogårdens bevarats till stora delar men samtidigt har en förenkling av gravplatsanläggningar och planteringar skett. Kyrkogårdens nuvarande utseende har därför återgått till ett mer ålderdomligt utseende där kyrkogårdens planläggning från 1900-talet huvudsakligen markeras av gravvårdarna. Trädkransen, gångarna samt grindar och trappor är viktiga inslag då de tillhör kyrkogårdens planläggning och struktur från tidigt 1900-tal. Kyrkogårdsmuren är äldre och markerar kyrkogårdens begränsning som kan ha mycket gamla anor. Kyrkans exteriör fick sitt nuvarande utseende i samband med renoveringen på 1800-talets slut och mycket lite har förändrats sedan dess. Kyrkan är därmed ett bra exempel från det tidiga 1800-talets kyrkobyggnadsperiod och bildar tillsammans med kyrkogården en välbevarad helhet. Även invändigt är kyrkorummet typiskt för 1800-talet med en inredning som vuxit fram under 1600, 1700 och 1800-talen. Att bänkinredningen ännu fyller i stort sett hela långhuset är typiskt för 1800-talets kyrkorum. Kyrkans medeltida karaktär bevaras främst genom valven och målningarna i triumf- och tribunbåge. Långhusvalven är fint slagna med väl formade kragband, följdskift och ribbor och är dessutom slagna i en stens tjocklek vilket är ovanligt. Kalkmålningarna i långhuset har kvar sin starka lyskraft med ett påtagligt ”horror vacui” där schablonmålningar använts som utfyllnad i målningarna. Målningarna anses vara ett av Everlövsmästarens främsta verk. Korets målningar är sämre bevarade och företräder en helt annan målningstradition, mer återhållsam och förfinad. Målningarnas olika uttryck representerar olika tidskikt i kyrkorummet och är viktig för förståelsen av kyrkans ombyggnadsetapper Att samma bildtema förekommer i både kor- och långhusvalv kan förklaras genom att ett korskrank kan ha dolt dessa målningar från besökarna till kyrkan. Korskrank har troligen varit relativt vanliga i någon form i skånska kyrkor men inga medeltida skrank finns bevarade i Skåne. De murdelar som syns i gränsen mellan kor och långhus är därför viktig för förståelsen och forskning kring detta arrangemang. |
