Stäng fönster Eskilstuna kn, NÄSHULTA KYRKA 1:1 NÄSHULTA KYRKA
Anläggning - Värdering
| NÄSHULTA KYRKA | |
| 1/16/08 |
| Motivering |
|---|
|
Socknen består av odlings- och skogsbygder kring Näshultasjön och östra Hjälmaren. Längre bort, sydväst om kyrkan, utefter stranden ligger Hedensö herrgård, omnämnt första gången omkring år 1300. Ägarna till Hedensö hade redan under medeltiden patronatsrätt till kyrkan. I anslutning till kyrkan ligger byggnader avsedda för kyrkans administration, såsom sockenstugan och en skola från 1878, samt komministerbostaden från slutet av 1800-talet, i senare tid ombyggd till ålderdomshem. Ett kommunalhus från 1929 används idag av församlingen. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges i norr och väster av en naturstensmur. Resten av kyrkogården samt huvuddelen av västra sidan inramas av häckar. En trädkrans bestående av lövträd är planterad innanför norra muren. Äldre lövträd är också planterade inne på kyrkogården, som sluttar svagt ned mot sjön. Kyrkogården nås via en enkel smidesgrind, som sitter mellan murade och vitputsade grindstolpar. De plåtavtäckta grindstolparna står i norra stenmuren, väster om entrén. Strikta grusgångar löper runt kyrkan och in mellan gravkvarteren på kyrkogården, som i övrigt är gräsbevuxen. Gravarna är i huvudsak strikt ordnade i rader i öst-västlig riktning i kvarteren söder och öster om kyrkan. En minneslund är anlagd nere vid vattnet. Det slätputsade och vita gravkapellet i kyrkogårdens västra del uppfördes 1929. Klockstapeln som ersatte en äldre föregångare är byggd på en bergsknalle utanför kyrkogårdsmuren, norr om kyrkan. Den öppna klockbocken är byggd för två klockor, har en klockformad huv som kröns av en flöjel med årtalet 1789. KYRKAN – Näshulta kyrka är en salkyrka, med ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster som inte markeras i fasad. Byggnaden avslutas i norr av en lägre och smalare sakristia. Fasaderna är slätputsade där putsen följer ojämnheterna i naturstensmurarna. Sockeln är avfärgad i grått och markeras med en rits i putsen. Kyrkan har ett sadeltak med svängt avslut vid takfoten. Takfallen är täckta av tjärade kyrkspån. Kyrkan uppfördes under medeltiden men revs och nyuppfördes under åren 1673-78, med undantag för delar av den medeltida södra långhusmuren och korets södra och östra mur som fick ingå i den nya kyrkan. Byggnationen bekostades av riksrådet Knut Kurck som hade patronatsrätten. Efter kraftigt eftersatt underhåll rustades kyrkan mellan åren 1780-1785, då nya fönster sattes in och nya bänkar tillverkades. Vid en större renovering år 1905 togs nya fönster upp, kyrkan putsades om invändigt och tak och väggar försågs med målningar. Nya öppna bänkar sattes in. Dessa förändringar togs i stora delar bort vid nästkommande renovering 1950-1951, då den invändiga putsen med målningar togs bort och en sluten bänkinredning återigen sattes in. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Näshulta kyrkas exteriör har till stora delar kvar sitt utseende från nyuppförandet vid slutet av 1600-talet. Exteriören är med de spånklädda taken och den ursprungliga byggnadskroppen välbevarad. De förstorade fönstren och de vitkalkade fasaderna är senare tillskott. Interiören får sin prägel av det ljusa vitkalkade nyklassicistiska kyrkorummet med tunnvalv, stora fönster och inredning i form av orgelfasad från 1792, predikstol, altaruppsats och altarring. Mer än nyklassicismen så framträder korets gravmonument, minnestavlor och begravningsvapen från 1600-talet över riksrådet Knut Kurck och makan Barbro Natt och Dag. Monumenten visar på ett ovanligt tydligt sätt hur kyrkan var knuten till en adelsfamilj som hade patronatsrätt. Gravmonumentet, med sin placering i koret, utfört av Nicolaes Millich med tillhörande 32 anvapen är ovanligt i länet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida murverket i del av södra långhusväggen och korets östra är sig ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkans välbevarade nyklassicistiska interiör med bevarad orgelfasad, predikstol och altaruppsats. - Knut Kurcks och Barbro Natt och Dags gravmonumentet i koret, som tillsammans med begravningsvapen och minnestavlor tydligt visar på adelns maktställning i samhället. - Dopskålsstället från slutet av 1600-talet är ett ovanligt föremål och ett exempel på högklassigt hantverk. - Näshultas välbevarade kyrkomiljö med klockstapel, sockenstuga och skolor. |
