Stäng fönster Storuman kn, KYRKAN 5 STENSELE KYRKA
Anläggning - Värdering
| Stensele kyrka, STENSELE KYRKA | |
| 8/16/10 |
| Motivering |
|---|
|
Stensele kyrka är en av Sveriges största träkyrkor och brukar kallas ”Lappmarkens katedral”. Det är en passande benämning. Kyrkan är en av Södra Lapplands mest besökta sevärdheter, och stilmässigt finns ingen motsvarighet i länet. Den är märkvärdig både genom sin monumentalitet, sin eleganta och detaljrika utformning och att den är så välbevarad. Men kyrkan imponerar minst lika mycket genom den prestation och det hantverkskunnande som byggmästaren och sockenmännen här visade prov på. Av industrialiseringen som påbörjats vid denna tid märks nästan inget i Stensele kyrka. Så gott som allt är framställt med handverktyg; yxa och bila. Bara virkesanskaffningen till stommen, med flera tusen löpmeter bilade sparrar, upp till 12x12 tums dimensioner, vittnar om en makalös arbetsinsats. 1800-talet var den tid när de gamla teknikerna fulländades, och här möter vi hantverk på mycket hög nivå. Sett mot bakgrund av de ekonomiska och befolkningsmässiga resurser som stod till buds är resultatet än mer häpnadsväckande. Då är kyrkobygget en prestation i klass med kontinentens medeltida katedraler. Stensele kyrka är en tidstypisk representant för träkyrkobyggandet från decennierna runt 1870, då en sekellång period av förhärskande nyklassicism började överges för mer experimentella och självständiga former. Från att ha försökt efterlikna stenkyrkans karaktär och former började man allt mer tillåta träets egna former att spela huvudrollen. I Stensele kyrka finns fortfarande ett arv av klassicism bearbetat i trä, inte minst i interiören. Där betonas nyklassicismens horisontalitet fortfarande mer än nygotikens uppåtsträvande. Den fasta inredningen är också ofta klassicerande, som altaruppsatsen, läktarbarriärerna, nummertavlorna och predikstolen. Men kyrkans formrikedom och användandet av konstruktionsdetaljer som dekorativa element pekar samtidigt framåt. De spetsiga fönsterformerna, tornavslutningen och de kontursågade bänkgavlarna är tydligt nygotiska motiv. Med tanke på det förakt för det sena 1800-talets blandstilar som funnits under stor del av 1900-talet är det anmärkningsvärt att kyrkan är så pass välbevarad både utvändigt och invändigt. Ett omgripande restaureringsförslag från 1925 genomfördes aldrig, inte heller Byggnadsstyrelsens förslag att riva kyrkan 1926. Istället är kyrkan bevarad med nästan all fast inredning från byggnadstiden, samt en del inventarier från gamla kyrkan, bl.a. dopfunten från 1821. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Kyrkan är genom sin rika arkitektur och sina imponerande mått en katedral i trä som saknar motstycke i landet. Både exteriör och interiör är autentisk i sina viktigaste delar. Interiörens fortfarande sammanhållna och tidstypiska gestaltning och inredning för kyrkan till de omistliga inom epokens arkitektur i Sverige. Järnkaminerna är inte ursprungliga men har ett värmehistoriskt värde och bidrar till rumskaraktären. Församlingen äger äldre föremål som utgör en länk till Stenseles första kyrka, bl.a. dopfunten från 1821. De äldsta gravanordningarna och resterna av gamla kyrkans vinkällare vittnar om läget för Stenseles första kyrka, och är därför viktiga lämningar att behålla på begravningsplatsen. Gravkapell och klockstapel i modernistisk stil är representativa byggnadsverk för 1960-talets arkitektur. |
