Stäng fönster Gislaved kn, FURUGÅRDEN 1 GYLLENFORS KAPELL
Anläggning - Värdering
GYLLENFORS KAPELL | |
1/1/07 |
Motivering |
---|
Kyrkogårdens gamla del har en stram och symmetrisk uppbyggnad som kontrasterar mot de utsparade tallarna och den angränsande barrskogen. Detta är tidstypiskt och visar en sammansmältning av det sena 1800-talets parkideal och 1900-talets skogskyrkogård. Tidigare var kontrastverkan tydligare genom häckinramade familjegravar längs gångarna. Nu står gravstenarna helt i gräsmatta, varför de med sin typiska låga profi l bidrager till en efterkrigstida prägel. Det kulturhistoriska värdet ligger i de övergripande strukturerna och enstaka vårdar av konst- eller lokalhistoriskt intresse. De få titlarna speglar det kring industrin uppkomna samhället Gyllenfors. Kyrkogårdens nya del från 1983 – 84 har en utpräglad skogskyrkogårdskaraktär med mjukt böjda linjer. Vårdbeståndet på kistgravarna speglar en spirande individualism i uttrycket medan urngravarnas små naturstenar bär en mer anonym prägel. Det välväxta naturliga tallbeståndet är huvuddraget i områdets gestaltning, vilket skapar en mjuk övergång till kyrkogårdens äldre del. kyrkogården som helhet Gyllenfors kyrkogård är anlagd 1931 som särskild begravningsplats för det kring Svenska Gummifabriks AB uppväxta samhället Gyllenfors. Arkitekt var Göran Pauli, vilken kompletterade anläggningen 1937 med kapell och klockstapel. 1983 – 84 utvidgades kyrkogården åt öster. Kyrkogårdens ursprungliga del har en strikt symmetrisk uppbyggnad med två jämnstora gravkvarter och en nord-sydlig mittaxel. Det basilikaformade strama kapellet utgör fond i norr med en traditionell träpanelad klockstapel vid sin sida. Mot kapellet svarar i söder ett stort träkors. Ett utsparat bestånd av högstammiga furor längs områdets sidor och på dess södra del skapar en medveten kontrast och ger drag av skogskyrkogård. Denna växelverkan mellan natur och park är karaktäristisk för tidens nya kyrkogårdsideal och var tidigare tydligare genom grusgravar längs gångarna. Kyrkogårdens huvudingång i väster är framhävd genom ett kraftfullt murparti med pelare som kröns av spåntäckta huvar. Smidesgrindarna har en tidstypisk svagt klassiserande form. De rätvinkliga gångar som defi nierar gravkvarteren är idag asfalterade, vilket något försvagat det ursprungliga intrycket av kyrkogården. Gravvårdarna står i raka rader och har genomgående en låg profi l med den rektangulära form som blev förhärskande mot slutet av 1930-talet. Detta kan ses som ett uttryck för ståndssamhällets utjämning. Andelen familjegravar är tämligen låg och har på traditionellt vis främst lagts längs gångarna. Endast ett fåtal vårdar bär titel, som regel med koppling till yrkesroller i Gyllenfors. De kulturhistoriska värdena är främst knutna till områdets ursprungliga gestaltning med gångsystem, entréparti och naturligt tallbestånd. Enstaka vårdar besitter konst- eller lokalhistoriska värden. I övrigt är gravvårdsbeståndets låga profi l en viktig del av strukturen. Kyrkogårdens yngre del har en lös uppbyggnad med ren prägel av skogskyrkogård. Gångarna löper i mjukt böjda linjer mellan tallarnas stammar. Kistgravarnas vårdar uppvisar en högre grad av individualism i form och material medan urngravarnas små stenar ger ett anonymt intryck. Områdets naturliga tallbestånd är dess främsta gestaltningsmässiga värde och skapar en mjuk övergång till kyrkogårdens gamla del. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar från olika tider fi nns representerade. |