Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Nyköping kn, SPELVIK 2:7 M.FL. SPELVIKS KYRKA

 Anläggning - Värdering

SPELVIKS KYRKA
6/3/10
Motivering
KYRKOMILJÖN – Spelviks kyrka ligger i ett böljande åkerlandskap mellan sjöarna Runnviken och Eknaren. Under bronsåldern, då Runnviken var ca 20 meter högre än idag och en del av en havsvik i Östersjön, utgjorde platsen en ö, med flera omgivande boplatser. Socknen tillhör Södermanlands mindre socknar, vad gäller storlek och folkmängd. I socknen finns många fornlämningar, en del från bronsåldern, men merparten finns inom 23 järnåldersgravfält. Kyrkan ligger i Spelviks kyrkby.

Spelviks kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D47).

KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkan ligger i en backe med kyrkogården i sluttning mot väster. Kyrkan och kyrkogården omges av en naturstensmur. En trädkrans bestående av lönnar växer innanför muren, förutom vid norra muren där träd saknas. Kyrkogården nås via grinden som är placerad på södra sidan. De få gravvårdarna är placerade norr och väster om kyrkan, främst i anslutning till muren. Minneslunden, som utgörs av ett kraftigt träkors och en rund murad springbrunn av sten, är belägen direkt väster om kyrkan.

På en hög trädbeväxt platå strax öster om kyrkan är den öppna klockbocken byggd. Klockstapeln uppfördes 1933 i samband med kyrkans restaurering, vilket anges på spirans flöjel.

KYRKAN – Spelviks kyrka är en rektangulär salkyrka, med en lägre och smalare sakristia i norr och ett vapenhus i söder. Kyrkans storlek vittnar om att den ligger i en av Södermanlands mindre socknar.

Fasaderna är slätputsade med puts som har en ojämn yta och där penseldragen är synliga. Fasaderna är vitkalkade, men målningar i rött från omkring 1600 är framtagna och delvis kompletterade vid vapenhusets ingång. Målningen imiterar huggna kvaderstenar. I sakristians gavel finns en blindering i tegel, ett kors inskrivet i en cirkel. Långhuset har endast fönsteröppningar i södra och västra murarna, totalt tre, norra sidan är fönsterlös. Bågarna är spröjsade och indelade i små rutor. Sakristian har en rak fönsternisch i norra gaveln. Sakristian har även en mindre rundbågig fönsteröppning i öster. Fönsterbågarna är gråmålade och solbänkarna är av kalksten. Kyrkans entré i vapenhuset har en stickbågig portal med en inåtgående tjärad bräddörr. Dörrbladet har dekorativa sirliga smidda bandjärn. Långhuset, koret och sakristian täcks av tjärade spåntäckta sadeltak.

Spelviks senmedeltida stenkyrka uppfördes under 1400-talets mitt. Kyrkan bestod då av ett långhus, med ett lika brett rakt avslutat kor i öster. Under 1400-talets andra hälft valvslogs kyrkorummet, då också vapenhuset i söder och sakristian i norr uppfördes. Bland kyrkans inventarier finns en dopfunt av Mälardalstyp, vilken är daterad till 1100-talets slut, vilket tyder på att den senmedeltida kyrkan haft en föregångare.

Under 1600-talet förnyades kyrkans interiör. Predikstol och altartavla köptes in till kyrkan. Predikstolen köptes redan 1625. Golvet i kyrkan lades om med tegel och ny bänkinredning införskaffades. I slutet av samma århundrade fick långhusfönstrena sin nuvarande form, då också kyrkporten tillverkades.

Under 1700-talet murades altaret upp och kyrkans bänkinredning byttes ut 1764-65, då också predikstolen flyttades till sin nuvarande plats. 1773 uppfördes en läktare i väster. 1846 stängdes kyrkan och lämnades åt sitt förfall, då bänkar och andra inventarier flyttades till Ludgo kyrka. Altaruppsatsen, predikstolen, triumfkrucifixet och dopfunten och andra obehövliga föremål fick dock stå kvar. Kyrkan stod sedan oanvänd fram till 1920-talet, då den restaurerades i etapper och återinvigdes 1933. Kyrkan hade då fått ett nytt spåntak, en ny grind med murade stolpar och en ny klockstapel på höjden i närheten av kyrkan. Invändigt så lades ett nytt golv av tegel, podiet i långhusets västra del uppfördes och en orgel införskaffades. Inventarierna och bänkarna återställdes.

1992 renoverades kyrkan utvändigt. I samband med renoveringen framkom spridda rester av röd och grå renässansmålning, främst på västra gaveln, men även på övriga fasader. Fasaderna putsades om och kalkades, då endast portens kvadermålning behölls och kompletterades. Grindstolparna från 1933 putsades, de hade tidigare varit oputsade. 1995 renoverades även interiören, då väggar och valv rengjordes och kalkades. Fem nya invigningskors blev då synliga, vilket sammanlagt gjorde nio stycken. Även annan rödfärgad kalkmålning kom fram. Målningarna valdes dock att överkalkas. 1998 så utfördes årsringsdatering av takstolarnas virke, då man kunde konstatera att virket var fällt omkring år 1445.


KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Kyrkans senmedeltida konstruktion och karaktär, med rektangulärt kyrkorum, sakristia i norr och vapenhus i söder är mycket välbevarad. Detta förstärks av de spånklädda taken och de ojämnt påslagna putsytorna, vilka dock är utförda under 1900-talet. Karakteristiska för landskapet är de i dag fragmentariska målningarna i form av hörnkedjor från tiden omkring 1600.

Kyrkorummet har en senmedeltida karaktär med sin fönsterlösa norrvägg, stjärnvalv, målade invigningskors, sakramentsnischer i koret och bevarade inventarier såsom dopfunt och triumfkrucifix. Kyrkans medeltida takstol är bevarad, med bomärken. Kyrkorummets välbevarade inredning från 1600- och 1700-talet återfördes vid renoveringen på 1930-talet då den åter togs i bruk. Ovanligt är podiet som 1933 byggdes för orgeln i långhusets västra del.

Spelviks kyrka tillhör en av de få kyrkor i Södermanland som övergavs under 1800-talet för att åter tagas i bruk under 1900–talet, vilket i vissa delar av landet var ett vanligt fenomen. Kyrkogårdens mycket få gravvårdar är ett resultat av kyrkans ödeperiod. Kyrkogården med omgivande bogårdsmur och trädkrans, ligger vackert i det omgivande åkerlandskapet mitt i kyrkbyn.


ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden med inredning från 1600- och 1700-talet och är på grund av sin ålderdomliga helhetskaraktär så ömtålig att endast varsamma underhålls- och konserveringsåtgärder är tänkbara.
- Kyrkans i samtliga byggnadsdelar medeltida murverk, samt den medeltida takstolen med bomärken utgör i sig omistliga historiska dokument.
- Kyrkans välbevarade inredning från 1600- och 1700-talen är viktiga för upplevelsen av kyrkorummet.
- Korets tre bevarade medeltida sakramentsnischer och väggarnas bemålade invigningskors är viktiga för upplevelsen av det senmedeltida kyrkorummet.
- Ovanlig är podiet som byggdes för orgeln 1933 i långhusets västra del.
- Rödfärgade målningar från omkring 1600 som både exteriört och interiört är bevarade under nuvarande kalkavfärgning. Interiört kan också medeltida invigningskors finnas bevarade under nuvarande kalkavfärgning.