Stäng fönster Mark kn, HORRED 14:1 HORREDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HORREDS KYRKA | |
| 12/6/05 |
| Motivering |
|---|
|
HORREDS KYRKA ligger på en markerad höjdås över Viskadalen. Kyrkplatsen är medeltida och föregångaren till dagens kyrka låg alldeles söder om den nuvarande. Runt kyrkan finns tre gårdar kvar från Horreds gamla kyrkby. Nordväst om kyrkan ligger den s k Klockaregården. Söder om kyrkan finns de gamla kyrkstallarna. Väster om kyrkan ligger ett bårhus (1953-54) ritat av Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericson och ett stycke öster om kyrkan ligger församlingshemmet (1964). Kyrkogården runt kyrkan omges av en hög och välbyggd, kallmurad stenmur uppförd 1791, kantad av högväxta äldre träd, med tre vitputsade stigluckor från 1792. Stigluckorna har en ovanlig form med ett högre mitt- och lägre sidopartier. På den norra stigluckan, den s k klockaregårdens port, finns en minnestavla med kung Gustav IV Adolfs namnchiffer bevarat, vilket lär vara unikt idag. På kyrkogården, norr om kyrkan, står en vitputsad liten byggnad kallad vinkällaren, som tidigare fungerat som benkammare, senare tillbyggd med pannrum (1936). Exteriören är välbevarad och typisk för 1800-talets enkla nyklassicism. Kyrkans långhus uppfördes i sten ursprungligen 1792 och ombyggdes radikalt 1828, i samband med att tornet också tillkom. Byggmästare var Pehr Nilsson från Erikstorp i Bollebygd, från den kända byggmästarsläkten i Sandhult. Koret fick den för Västsverige så typiska tresidiga utformningen. En äldre stenkyrka av medeltida ursprung var belägen strax intill den nuvarande kyrkan och den gamla kyrkans norra långhusmur ingår i den nuvarande kyrkans södra mur. Tornet utfördes enligt församlingens önskemål med Berghems kyrka som förebild. En ny sakristia vidbyggdes i norr 1970 och då igensattes ingången i korets östra fasad. Kyrkorummet präglas av 1800-talets nyklassicistiska stilideal, där en del av inredningen utgör ett tidsskikt från 1700-talet, den från den gamla kyrkan överflyttade altaruppsatsen och predikstolen. Kyrkans träinnertak dekormålades med en draperibård och takrosetter av J W Ståhlbom från Varberg, och uppvisar stora likheter med det dekormålade taket i Öxnevalla kyrka, utfört av samme målarmästare. År 1893 erhöll kyrkorummet en tidstypisk dekoration med målad kvaderimitation utförd av målarmästare Anders Andersson i Broby i Istorp. Alla pastoratets kyrkor har varit dekorerade med denna typ av måleri men efter övermålning återstår det numera bara i Horreds kyrka, vilket är unikt i Älvsborgsdelen av Göteborgs stift. Bänkinredningen ombyggdes vid en renovering 1935-36, med bibehållande av de gamla dörrarnas ursprungliga karaktär med bemålade blomstermotiv utförda 1779 av Nils Åvall. Glasmålningarna i koret tillkom 1949, utförda av Stockholmskonstnären Yngve Lundström. I samband med en renovering 1953-53 dekorerades läktarbröstningen med målningar av konstnären Joël Mila, reviderade av samme konstnär 1976. Kyrkans medeltida dopfunt, en s k Starrkärrsfunt från 1200-talet, minner om kyrkplatsens historiska kontinuitet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, stigluckor, träd, grusade gångar, kyrkstallar och äldre gravvårdar samt den s k vinkällaren. - Bårhusets vårdande och bevarande. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Den sedan byggnadstiden välbevarade exteriören med äldre fönster. - Torntakets spåntäckning. - Den välbevarade fasta inredningen; predikstol, altare, altaruppsats, altarring, psalmnummertavlor läktare och orgelfasad samt den fasta bänkinredningen med dörrar från 1700-talet. - Dekorationsmåleriet i kyrkorummet; takets draperibård och takrosetterna, väggarnas kvaderstensimitation och läktarbröstningens figurativa måleri. - Glasmålningarna i koret. - Den medeltida dopfunten. |
