Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falkenberg kn, SKREA 3:4 SKREA KYRKA

 Anläggning - Värdering

SKREA KYRKA
10/18/06
Motivering
SKREA KYRKA strax öster om Falkenberg är belägen på södra sluttningen av berget Kyrkebjär, på gränsen mellan slättbygd och skogsmark, omgiven av gles bebyggelse. Kyrkan konstituerar tillsammans med en äldre skolbyggnad och ålderdomshem ett traditionellt sockencentrum. Miljön kompletterades med församlingshemmet 1987. Söder om kyrkan finns också en f d klockarbostad samt en f d arrendegård till kyrkan. Kyrkogården inhägnas av kallmurade stenmurar, kantade av häckar och trädrader, med ingångar genom smidesgrindar.

Den nuvarande vitputsade stenkyrkan uppfördes på medeltida kyrkplats 1855-56 i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekten Johan Fredrik Åbom. Kyrkan byggdes delvis på den medeltida kyrkans murar. Det rektangulära långhuset har en tresidig avslutning åt öster samt ett torn krönt av en spenslig kopparbeslagen lanternin med spira. Långhus- och torntaken har skiffertäckning. Kyrkans fasader artikuleras av ett kraftigt entablement och hörnlisener samt tornet av en kransgesims. Kyrkans exteriör är välbevarad sedan uppförandet. Fönstren härrör troligen från byggnadstiden. Nya kopparbeklädda kyrkportar tillkom 1956.

Det ljusa kyrkorummet präglas delvis av det nyklassicistiska stilidealet; altaruppsats, altarring och predikstol. Såväl predikstol som altaruppsats är verk från 1856 av Johannes Johansson i Mjöbäck. På altaret står ett altarkors på en grönmålad kulle modellerad i gips, mot bakgrund av en altarmålning med himlamotiv på duk. Altaruppsatsens sidostycken utgör väggar till bakomliggande sakristia och har fått ny utformning i senare tid. I övrigt präglas interiören av 1900-talets renoveringar och av färgsättningen från 2002, som ligger nära den ursprungliga. Det brädvälvda taket har dekormåleri i form av rosettmålningar från två olika tidsskikt samt en takfotsfris med textband från 1908 och trompe l'oeil-målad taklist från kyrkans tillkomsttid. Bänkgavlarna i jugendstil tillkom troligen 1908 och bibehölls vid en ombyggnad av bänkinredningen 1971. Ambon i koret är i samma utförande. Korgolvet i kalksten från härrör från 2002. Kyrkans ursprungliga orgelfasad av Emil Langlet avlägsnades 1959 och ersattes av en ny, ritad av Troels Krohn. Om kyrkplatsens medeltida ursprung minner malmfunten från 1587 som står på foten till en medeltida kalkstensdopfunt. Läktarunderbyggnader är senare tillkomna.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens stenmurar, trädrader och smidesgrindar.
- Den välbevarade exteriören.
- Innertakets dekorationsmålningar.
- Den fasta inredningen från byggnadstiden; predikstol, altaruppsats, altare, altarring, psalmnummertavla, läktare och portalomfattningar.
- Dopfunten