Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Strängnäs kn, MUNKEN 3 MARIEFREDS KYRKA

 Anläggning - Värdering

MARIEFREDS KYRKA
4/9/09
Motivering
KYRKOMILJÖN – Mariefreds socken är anlagd på en halvö norr om Gripsholmsviken, skogsområden söder om udden, samt på några öar i Mälaren. Drygt 1100 fornlämningar är kända i socknen, huvuddelen är gravar från yngre järnåldern. Kärnbo kyrkoruin är från medeltiden, likaså kulturlager i stadskärnan. Själva staden Mariefred är anlagd på udden och präglas av ålderdomliga borgargårdar i trä med tillhörande uthus, som är byggda efter en rutnätsformad stadsplan anpassad efter den kuperade terrängen. Mariefred ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D21).

Mariefreds kyrka ligger centralt mitt i stadens centrum, på en kulle byggt på platsen för Sveriges enda kartusiankloster, Pax Mariae, anlagt 1493. Sydväst om kyrkan ligger Gripsholms slott, anlagt vid slutet av 1300-talet. Kyrkan med dess läge på höjden dominerar tillsammans med Gripsholms slott och Kungshusen vid Kungshustorget stadsbilden. Stadens namn är ärvt efter själva klostret, ”Mariae fred”, där första ordet syftar på jungfru Maria.

KYRKOANLÄGGNINGEN – Mariefreds kyrka är byggd vid Rådhustorget och är omgärdad av stadens bebyggelse. Runt kyrkan i sluttningarna mot söder, låg tidigare begravningsplatsen. På kyrkbergets södra sluttning är sedan 1905 en minnessten över Sten Sture d. ä.

En brant stentrappa av Roslagssandsten leder upp från Rådhustorget mot kyrkans västgavel. En grusad väg vid sidan om trappan leder upp till ingången i söder. Framför ingången är en nyanlagd grusad terrass. Från söder leder en nyare trappa av granit upp mot terrassen. Svartmålade smidesräcken kantar terrassen. Området runt kyrkan är gräsbevuxet, med ett flertal spridda lövträd och buskar.

KYRKAN – Mariefreds kyrka består av ett rektangulärt enskeppigt långhus med ett polygonalt avslutat kor i öster, samt ett smalare torn i väster. I norr är en sakristia och i söder är en utbyggnad som benämns södra porten.

De av sten murade ytterväggarna är slätputsade och avfärgade i vitt med svartmålade rundbågiga fönsterbågar av järn. Taket på långhuset är ett mansardtak med avvalmad gavelspets mot öster, sakristian och södra porten har ett sadeltak. Takfallen är täckta med kopparplåt i skivformat. Tornet har en öppen lanternin och en smal spetsig spira. Tornet är klätt med kopparplåt på de övre takfallen, i övrigt är det klätt med kyrkspån. Långhuset är välvt med tre kryssvalv av tegel och det ljusa kyrkorummet är vitkalkat

Mariefreds kyrka är byggd på en kulle, i stadens centrum. Här byggdes under slutet av 1400-talet Sveriges enda kartusiankloster. Gustav Vasa gjorde 20 år senare anspråk på klosterbyggnaden och lät efter en tids förfall riva byggnaden. Stenar återanvändes för utvidgningen av Gripsholms medeltida slott. Under åren 1621-24 byggdes på samma kulle en ny stadskyrka. Kyrkobyggnaden förstördes redan 1682, då stora delar av staden utplånades i en stadsbrand. Med ekonomisk hjälp av änkedrottningen Hedvig Eleonora, blev kyrkan återuppbyggd 1697.

1730 byggdes den branta och imponerande stentrappan som leder upp till tornet i väster. En slottsläktare, som var avsedd för hovet, byggdes vid södra utbyggnaden år 1710. Vid slutet av 1700-talet tillkom orgeln och troligen även orgelläktaren i väster.

Invändiga restaureringar har utförts, år 1883, 1936, 1953 och 1994. Vid renoveringen 1883 sattes öppna kyrkobänkar in och läktarbarriären ändrades. Nya korfönster sattes in 1936. De öppna bänkarna ersattes 1953 med nya slutna bänkar. Restaureringen leddes av arkitekt Erik Fant. Vid den senaste renoveringen 1994 rengjordes väggar och valv, målningsarbeten utfördes, nya golv lades under bänkarna och innanför altarringen. Under läktaren inrättades en brudkammare och en toalett byggdes i södra vapenhuset. Ett flertal oljemålningar flyttades till samlingarna på Gripsholm.


KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Mariefreds kyrka är ett typiskt exempel på 1600-talets kyrkobyggande med sitt breda långhus, polygonala kor i öster och spånklädda torntak. Kyrkan är föga oförändrad sedan återuppbyggnaden 1697. Senare förändringar på exteriören och som bryter av mot 1600-tals karaktären är kopparplåtsavtäckningarna på murpelarna och på torntakets övre del.

Interiören präglas av de låga tegelvalven och stormaktstidens arkitekturideal. Karakteristiskt för kyrkorummet är de båda läktarna, predikstolen, altaruppsatsen och orgelfasaden som utstrålar mäktighet och formrikedom.
Orgelfasaden med sin mäktiga barockform dominerar kyrkorummets västra del. Orgeln ritades av 1700-talets främste orgelbyggare i Sverige, Olof Schwan. Orgelverket är ombyggt, men fasaden är helt orörd och mycket välbevarad. Dess ursprung och höga kvalitet gör den till unik i landet.

Kyrkans återuppbyggnad, slottsläktaren i söder och det rika beståndet av skänkta inventarier visar på kyrkans slottsanknytning och änkedrottning Hedvig Eleonora.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö:
- Kyrkans välbevarade interiör från stormaktstiden.
- Kyrkoanläggningen är genom sin placering på kartusianklostrets mark viktig för förståelsen av Mariefreds stads tillkomst.
- Altaruppsatsen, predikstolen och epitafier är arbeten utförda med stor hantverksskicklighet och av hög kvalitet
- Slottsläktaren är en av länets få bevarade och visar på slottsanknytningen.
- Orgelfasaden tillverkad av 1700-talets främste orgelbyggare i Sverige Olof Schwan är helt orörd och unik i sitt slag.
- Den välarbetade mässhaken tillverkad av Albertus Pictor.
- Kyrkorummets radiatorer av täljsten är ovanliga.