Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Västervik kn, TÖRNSFALLS PRÄSTGÅRD 1:3 TÖRNSFALLS KYRKA

 Anläggning - Värdering

TÖRNSFALLS KYRKA
1/1/06
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS
HELHET
På Törnsfalls kyrkogård har människor begravts sedan medeltiden. En vandring över
kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på
döden och på sorgearbetet i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om
skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som
handlar om person- och/eller lokalhistoria.
De äldsta delarna av Törnsfalls kyrkogård, kvarteren närmast kyrkan, har brukats sedan
medeltiden. Sedan dess har kyrkogården utvidgats åt norr och framför allt öster i olika
etapper, allt efter som behov av mer plats har uppkommit. En struktur som fortfarande är
synlig genom kvarvarande äldre gravvårdar är att kvarteren söder och öster om kyrkan har
haft en högre status än resten av kyrkogården. Ett tydligt exempel på detta är den
Nordenfalkska familjegraven öster om koret. De äldsta gravvårdarna är från 1830-talet.
Linjegravsområden fanns förr på de flesta kyrkogårdar men gravplatserna i dessa områden har
successivt plockats bort. Så har delvis också skett på Törnsfalls kyrkogård. De rester av
linjegravsområden som återstår, kvarter D, är värdefulla att bevara som en del av socknens
sociala historia. De trävårdar som var vanliga på linjegravarna är borta, kvar finns de mer
hållbara enkla stenarna av svart granit.
I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla
om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På
kyrkogården finns flera spår av den långa kontinuiteten på platsen i form av äldre vårdar.
Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är också de murar som
omgärdar kyrkogården samt träd, buskar och häckar.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får
ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på
att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider.

Sammanfattningsvis:
• Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika
tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling
• På kyrkogården finns flera gravvårdar och gravanordningar av hög ålder vilka bär på
hantverksmässiga samt person- och lokalhistoriska värden.
• Törnsfalls kyrka och kyrkogård tillsammans med det omgivande sockencentrumet
med f.d. skola, ålderdomshem och komministergård skapar tillsammans en värdefull
kulturmiljö.

Beskrivning av enskilda kvarter/områden med kulturhistorisk bedömning
Kvarter A
Kulturhistorisk bedömning.
Kvarterets struktur och äldsta delar är från 1950-talet. Vårdarna och gravplatsernas
utformning präglas av det uttryck som var modernt vid mitten av 1900-talet. Typiska är de
enhetliga stenarna, rygghäcken och gräsmattan. Urngravsområdet är exempel på ett gravskick
som ökat i popularitet sedan 1900-talets sista decennium.

Kvarter AB
Kulturhistorisk bedömning
Blekhems gods har varit centralt i socknens historia ända sedan 1300-talet. Sedan 1824
innehas det av släkten Nordenfalk som lät uppföra den stora herrgårdsbyggnaden i s.k.
tjustempire 1838. Socknens mäktigaste familj fick den bästa tänkbara platsen på kyrkogården,
omedelbart öster om koret. Denna plats har på många kyrkogårdar vikts åt präster och
socknens mest inflytelserika personer. Genom sin storlek och utformning utgör gravplatsen
idag ett viktigt och framträdande inslag på kyrkogården. Den höga tujahäcken har funnits på
platsen sedan tidigt 1900-tal. Redan 1959, i samband att församlingen sökte tillstånd för att
utvidga kyrkogården, ansåg den dåvarande arkitekten att ”de stora klippta Thujaträden kring
den Nordenfalkska graven”, tillsammans med kyrkans gråstenstorn, var kyrkogårdens
arkitektoniska dominanter. Ett förhållande som står sig ännu idag. Gravvården av kalksten
från 1846 ska föras upp på församlingens inventarieförteckning, liksom de båda
gravplatsernas omgärdningar.

Kvarter B och C.
Kulturhistorisk bedömning
Dessa kvarter har med sin placering öster om kyrkans kor tillhört de mer statusfyllda på
kyrkogården. I synnerhet gäller detta för kvarter B, där fortfarande många stora och påkostade
gravar och gravanordningar finns kvar. Gamla vårdar finns på andra delar av kyrkogården
men i kvarter B är de särskilt väl representerade. De gamla gravvårdarna bör stå kvar på sina
plats. De tre järnstaket som finns i kvarter B ska föras upp på församlingens inventarielista
och ska även fortsättningsvis underhållas så att de kan bevaras på plats. Även grusgraven med
stenram närmast mittgången bör bevaras. De få kvarvarande grusgravarna visar på ett
gravskick som tidigare varit dominerande på Törnsfalls kyrkogård.

Kvarter D och E.
Kulturhistorisk bedömning
Kvarter D liknar i sin struktur de kvarter som anlades 1959, M och N. Det är därför troligt att
området lades om ungefär vid den tiden. Förekomsten av äldre vårdar skvallrar dock om att
kvarteret har en historia som är äldre än så. De små gravvårdarna av svart granit härrör av allt
att döma från när kvarteret hyste linjegravar. De större köpegravarna utmed mittgången hör
också till samma epok. Det är viktigt att de äldre vårdarna även i framtiden får stå kvar i
kvarteret för att detta historiska lager inte ska falla i glömska. För kvarter

Kvarter F-L
Kulturhistorisk bedömning.
Platsen har en lång historia som begravningsplats i Törnsfalls socken. Här finns flera
gravplatser för socknens mer prominenta personer. Blandningen av nya och gamla stenar visar
på att denna del av kyrkogården använts kontinuerligt. För att även i framtiden visa på denna
långa tradition är det viktigt att vårdar från alla tider får finnas kvar, även om de flesta med
tiden kommer att ersättas med nya. En del av gravvårdarna är påkostade och med ålderdomlig
prägel. Gjutjärnstaketet och gjutjärnskorset ska föras upp på församlingens
inventarieförteckning, liksom vården från 1831 i kvarter G. Grusgravarna bör även
fortsättningsvis skötas och hållas öppna för att visa på ett gravskick som tidigare varit det
dominerande i dessa kvarter. Viktiga för områdets karaktär är de tuktade tujorna i kvarter F
liksom de stora träden utmed södra muren.

Kvarter M och N
Kulturhistorisk bedömning
Kvarteren nyanlades 1959 och har bevarat strukturen från den tiden, med undantag för
tillkomsten av en minneslund och att stenplattorna tagits bort i gångarna mellan gravraderna.
Nya gravsättningar har skett i kvarteren kontinuerligt från tillkomsttiden fram till idag, varför
vårdarna exemplifierar utvecklingen under hela denna tid. Kvarterens enhetliga och rationella
utformning var en reaktion mot äldre tiders gravskick, där de stora ekonomiska och sociala
skillnaderna i samhället återspeglades i gravplatsernas utformning. Kvarter M och N kan
sägas ge fysisk gestalt åt folkhemstanken, ända in i döden.