Stäng fönster Västervik kn, TÖRNSFALLS PRÄSTGÅRD 1:3 TÖRNSFALLS KYRKA
Anläggning - Värdering
| TÖRNSFALLS KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Törnsfalls kyrkogård har människor begravts sedan medeltiden. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgearbetet i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria. De äldsta delarna av Törnsfalls kyrkogård, kvarteren närmast kyrkan, har brukats sedan medeltiden. Sedan dess har kyrkogården utvidgats åt norr och framför allt öster i olika etapper, allt efter som behov av mer plats har uppkommit. En struktur som fortfarande är synlig genom kvarvarande äldre gravvårdar är att kvarteren söder och öster om kyrkan har haft en högre status än resten av kyrkogården. Ett tydligt exempel på detta är den Nordenfalkska familjegraven öster om koret. De äldsta gravvårdarna är från 1830-talet. Linjegravsområden fanns förr på de flesta kyrkogårdar men gravplatserna i dessa områden har successivt plockats bort. Så har delvis också skett på Törnsfalls kyrkogård. De rester av linjegravsområden som återstår, kvarter D, är värdefulla att bevara som en del av socknens sociala historia. De trävårdar som var vanliga på linjegravarna är borta, kvar finns de mer hållbara enkla stenarna av svart granit. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På kyrkogården finns flera spår av den långa kontinuiteten på platsen i form av äldre vårdar. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är också de murar som omgärdar kyrkogården samt träd, buskar och häckar. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling • På kyrkogården finns flera gravvårdar och gravanordningar av hög ålder vilka bär på hantverksmässiga samt person- och lokalhistoriska värden. • Törnsfalls kyrka och kyrkogård tillsammans med det omgivande sockencentrumet med f.d. skola, ålderdomshem och komministergård skapar tillsammans en värdefull kulturmiljö. Beskrivning av enskilda kvarter/områden med kulturhistorisk bedömning Kvarter A Kulturhistorisk bedömning. Kvarterets struktur och äldsta delar är från 1950-talet. Vårdarna och gravplatsernas utformning präglas av det uttryck som var modernt vid mitten av 1900-talet. Typiska är de enhetliga stenarna, rygghäcken och gräsmattan. Urngravsområdet är exempel på ett gravskick som ökat i popularitet sedan 1900-talets sista decennium. Kvarter AB Kulturhistorisk bedömning Blekhems gods har varit centralt i socknens historia ända sedan 1300-talet. Sedan 1824 innehas det av släkten Nordenfalk som lät uppföra den stora herrgårdsbyggnaden i s.k. tjustempire 1838. Socknens mäktigaste familj fick den bästa tänkbara platsen på kyrkogården, omedelbart öster om koret. Denna plats har på många kyrkogårdar vikts åt präster och socknens mest inflytelserika personer. Genom sin storlek och utformning utgör gravplatsen idag ett viktigt och framträdande inslag på kyrkogården. Den höga tujahäcken har funnits på platsen sedan tidigt 1900-tal. Redan 1959, i samband att församlingen sökte tillstånd för att utvidga kyrkogården, ansåg den dåvarande arkitekten att ”de stora klippta Thujaträden kring den Nordenfalkska graven”, tillsammans med kyrkans gråstenstorn, var kyrkogårdens arkitektoniska dominanter. Ett förhållande som står sig ännu idag. Gravvården av kalksten från 1846 ska föras upp på församlingens inventarieförteckning, liksom de båda gravplatsernas omgärdningar. Kvarter B och C. Kulturhistorisk bedömning Dessa kvarter har med sin placering öster om kyrkans kor tillhört de mer statusfyllda på kyrkogården. I synnerhet gäller detta för kvarter B, där fortfarande många stora och påkostade gravar och gravanordningar finns kvar. Gamla vårdar finns på andra delar av kyrkogården men i kvarter B är de särskilt väl representerade. De gamla gravvårdarna bör stå kvar på sina plats. De tre järnstaket som finns i kvarter B ska föras upp på församlingens inventarielista och ska även fortsättningsvis underhållas så att de kan bevaras på plats. Även grusgraven med stenram närmast mittgången bör bevaras. De få kvarvarande grusgravarna visar på ett gravskick som tidigare varit dominerande på Törnsfalls kyrkogård. Kvarter D och E. Kulturhistorisk bedömning Kvarter D liknar i sin struktur de kvarter som anlades 1959, M och N. Det är därför troligt att området lades om ungefär vid den tiden. Förekomsten av äldre vårdar skvallrar dock om att kvarteret har en historia som är äldre än så. De små gravvårdarna av svart granit härrör av allt att döma från när kvarteret hyste linjegravar. De större köpegravarna utmed mittgången hör också till samma epok. Det är viktigt att de äldre vårdarna även i framtiden får stå kvar i kvarteret för att detta historiska lager inte ska falla i glömska. För kvarter Kvarter F-L Kulturhistorisk bedömning. Platsen har en lång historia som begravningsplats i Törnsfalls socken. Här finns flera gravplatser för socknens mer prominenta personer. Blandningen av nya och gamla stenar visar på att denna del av kyrkogården använts kontinuerligt. För att även i framtiden visa på denna långa tradition är det viktigt att vårdar från alla tider får finnas kvar, även om de flesta med tiden kommer att ersättas med nya. En del av gravvårdarna är påkostade och med ålderdomlig prägel. Gjutjärnstaketet och gjutjärnskorset ska föras upp på församlingens inventarieförteckning, liksom vården från 1831 i kvarter G. Grusgravarna bör även fortsättningsvis skötas och hållas öppna för att visa på ett gravskick som tidigare varit det dominerande i dessa kvarter. Viktiga för områdets karaktär är de tuktade tujorna i kvarter F liksom de stora träden utmed södra muren. Kvarter M och N Kulturhistorisk bedömning Kvarteren nyanlades 1959 och har bevarat strukturen från den tiden, med undantag för tillkomsten av en minneslund och att stenplattorna tagits bort i gångarna mellan gravraderna. Nya gravsättningar har skett i kvarteren kontinuerligt från tillkomsttiden fram till idag, varför vårdarna exemplifierar utvecklingen under hela denna tid. Kvarterens enhetliga och rationella utformning var en reaktion mot äldre tiders gravskick, där de stora ekonomiska och sociala skillnaderna i samhället återspeglades i gravplatsernas utformning. Kvarter M och N kan sägas ge fysisk gestalt åt folkhemstanken, ända in i döden. |
