Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Nynäshamn kn, ÖSMO KYRKA 1:1 ÖSMO KYRKA

 Anläggning - Värdering

ÖSMO KYRKA
8/2/06
Motivering
KYRKOMILJÖN - Ösmo kyrka ligger på en höjd i ett jordbrukslandskap. Ösmo socken är en gammal och rik kulturbygd med ett mycket stort antal fasta fornlämningar. Kring kyrkan finns ett sockencentrum med församlingshem, fd kantorsbostad, fd barnmorskebostad, fd affär, sockenstuga, och pastorsexpedition.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården, med bårhus och klockstapel, utvidgades under 1800-talet mot söder. I norr väster och öster är den medeltida bogårdsmuren bevarad. Stora lönnar står längs med hela muren. En rad med träd står fortfarande kvar i den gamla gränsen.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Ösmo kyrka är till största delen en medeltida byggnad, där de äldsta delarna är från 1100-talet och merparten byggts under 1300- och 1400-talen. Kyrkan är ända sedan medeltiden knuten till de stora gårdarna i trakten. Hammersta, Djursnäs, socknens största gods Nynäs har betytt mycket för kyrkans utveckling. Ägarna har innehaft högt uppsatta ämbeten i landet och de har i många fall bekostat kyrkans ombyggnader, reparationer, prydnader och inventarier. Kyrkobyggnaden är ett tydligt dokument över den lokala bygdens historiska utveckling, men speglar också samhällets struktur och utveckling på ett nationellt plan.
Kyrkan har ett rektangulärt långhus, med ett smalare femsidigt kor i öster (Thörnflychtska gravkoret, byggt 1716). Den har torn i väster, sakristia i norr och vapenhus i söder, där ingången är placerad. Ca 1600 byggdes den så kallade predikstolsgången invid sakristian, tornet byggdes om vid samma tid.
Kyrkans fasad har grov spritputs avfärgad i ockragult, med hörn och omfattningar i gulröd slätputs. Det branta sadeltaket är täckt med spån. Korets utformning avviker från den övriga kyrkan. Det är femkantigt, har vit slätputs, "pilastrar" i rödgul slätputs och sockel av huggen grå och röd sandsten. Koret har kraftig, utkragad takfot och säteritak täckt med koppar samt blyspröjsade fönster.
Interiören präglas av kalkmålningarna på väggar och valv. De målades på 1450-och 1460-talen, troligen av "Peter" som signerat en pelare i koret, men möjligen av Albertus Pictor. Donatorer är bland annat riddaren Erengisl Nilsson till Hammersta och hans hustru Birgitta Olofsdotter I triumfbågen sitter triumfkrucifixet från 1475, tillverkat i Lübeck och av hög kvalitet.
Bakom det gamla koret öppnare sig högkoret, Thörnflychts gravkor, där ljuset flödar in genom fyra rundbågiga fönster. Altaruppsatsen från 1716 är i senbarock stil. Valvet dekorerades som en stjärnhimmel av artisten B P Hedlund 1873. Olof Törnflycht var kommerserråd och en av Sveriges rikaste män. Hans hustru Margareta Thörnflycht fick1724 patronatsrätt till Ösmo. Även senare ägare till Nynäs hade patronatsrätt fram till 1921 då denna rätt rätten avskaffades i Sverige. Patronatsrätten innebar rätten att föreslå kandidat till kyrkans prästämbete.
Kyrkan har flera medeltida skulpturer, medeltida nattvardssilver och mässhakar. Det finns även värdefulla inventarier från senare tider. Predikstolen från 1667 har donerats av Helena Fleming. Den har stora likheter med den i Sorunda, men är enklare. Från predikstolsgången på kyrkans norra sida kunde prästen nå predikstolen från sakristian utan att passera långhuset. Kyrkan är mycket rikt på gravminnen från framför allt 1600- och 1700-talen, t ex Helena Flemings epitafium från 1670-talet. Det finns tio begravningsvapen från olika ösmosläkter och ett 30-tal gravstenar i kyrkans golv.
1770 vitlimmades kyrkorummet, trots böndernas protester. Målningarna togs åter fram och bättrades på 1872. Idag präglas kyrkan av 1900-talets restaureringar som bland annat inneburit att 1800-talets åtgärder avlägsnats. De övermålningar som gjordes på kalkmålningarna 1872 togs delvis bort 1934 och 1892 års öppna bänkinredning ersattes av en traditionellt sluten bänkinredning 1956. 1971 restaurerades kyrkan av C Laurent. De interiörarbeten som gjordes angavs vara "betingade av funktionella krav" och ledstjärnan "en strävan mot en samstämd interiörupplevelse." Även senare åtgärder är främst funktionellt betingade och den samstämda interiörupplevelsen består än idag.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
Hela anläggningen med kyrka, kyrkogård, bogårdsmur, klockstapel, bårhus och äldre träd är viktig.
Det medeltida murverket är ett omistligt historiskt dokument.
Kyrkobyggnaden berättar om den lokala bygdens historiska utveckling, men speglar också samhällets struktur och utveckling på ett nationellt plan.
Interiören präglas av medeltida kalkmålningarna på väggar och valv samt Thörnflychts gravkor från1716.
Kyrkan innehåller fast inredning och inventarier av hög klass.