Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Uppsala kn, KÅBO 1:72 GAMLA KYRKOGÅRDEN

 Anläggning - Värdering

Gamla kyrkogården
1/1/08
Motivering
Uppsala kyrkogårds historia spänner över mer än två sekler och illustrerar tydligt gravskickets förändring i Sverige sedan slutet av 1700-talet. Den har dessutom en förhistoria som hospitalskyrkogård anlagd på 1600-talet. De mest framträdande delarna av kyrkogården är de äldsta delarna närmast stadskärnan som präglas av en rik variation av gravvårdar och gamla alléer av lövträd mm. Avdelning 1 är ett mycket välbevarat exempel på en stadskyrkogård från 1800-talet. Här ligger många välkända personer begravda, t.ex. berömda vetenskapsmän och författare som självklart ingår i den svenska litteraturhistorien.

Avdelning 2 och 3 utgör välbevarade exempel på kyrkogårdsidealet under 1900-talets första hälft med en enhetlig, lugn och harmonisk karaktär i nyklassicistisk anda. Även urngravskvarteret på avdelning 1 präglas av samma anda.

Avdelning 4 står som representant för 1950- och 60-talens modernistiska stil och har en friare, mer parkliknande gestaltning i jämförelse med de strikt symmetriska äldre avdelningarna. Även Stillhetens kapell och den nya ekonomigården är välbevarade exempel på tidens ideal.

Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkogården och dess byggnader
- Uppsala gamla kyrkogårds historia spänner över mer än två sekler och illustrerar tydligt gravskickets förändring i Sverige sedan slutet av 1700-talet.
- Kyrkogården har dessutom en intressant förhistoria som hospitalskyrkogård ända sedan 1600-talet.
- Kyrkogården utgör en miljö fylld av immateriella värden, minnen och stämningar.
- De omgivande murarna samt de stora gamla lövträden och de grusade gångarna och alléerna är mycket viktiga som miljö- och karaktärsskapande element utan vilka kyrkogårdens traditionella karaktär skulle gå förlorad.
- Murar och träd på avdelning 1 tillsammans med ett stort antal gamla gravvårdar avspeglar ännu kyrkogårdens tidigaste utseende i början av 1800-talet och har ett mycket stort kulturhistoriskt värde.
- På kyrkogården finns ett stort antal äldre gravöverbyggnader med ett högt konstnärligt värde och personhistoriskt värde.
- Bebyggelsen på kyrkogården från 1880-talets gravkapell till 1960-talets Stillhetens kapell och ekonomigård är välbevarade i ursprungligt skick och har stor miljö- och karaktärsskapande betydelse för kyrkogården.
- Ängskyrkogården med tillhörande mur och entréparti är typiska representanter för 1950-60-talets kyrkogårdar som ofta har en friare, parkliknande karaktär jämfört med äldre tiders symmetriskt uppbyggda kyrkogårdar.
- Ur kulturhistorisk synvinkel är det viktigt att bevara de enskilda delarna karaktär både vad gäller helheten och detaljerna.