Stäng fönster Motala kn, BRUNNEBY 1:1 BRUNNEBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| Brunneby kyrka, BRUNNEBY KYRKA | |
| 11/19/07 |
| Motivering |
|---|
|
Brunneby kyrka utgör tillsammans med mangårdsbyggnaderna vid Brunneby gård en mycket sammanhållen och särpräglad bebyggelsemiljö som fortfarande vittnar om en medeltida aristokratisk miljö med resurser att uppföra en gårdskyrka. Kyrkobyggnaden Brunneby kyrka är ett typiskt exempel på hur de små medeltida kyrkorna övergavs i samband med att nya kyrkor uppfördes under 1700- och 1800-talen på en annan plats. Kyrkans senare funktion som brännvins- och spannmålsmagasin är intressant ur ett samhällshistoriskt perspektiv. Kyrkan visar även på det under mitten av 1900-talet väckta intresset att restaurera ödekyrkorna. På 1950- och 60-talet restaurerades flera medeltida ödekyrkor i länet och togs åter i bruk, bl a S:t Anna, Skärkind, Gryt och Hägerstad. Den ovanligt utformade takryttaren med sina sidospiror och bemålade takfot har stora arkitekturhistoriska och regionala värden då den är uppförd av byggmästaren Gabriel Bragner från Linköping. Även de uppställda gravhällarna, varav en är utförd av Bragner, har stora regionala värden men visar även på kopplingen till den äldre kyrkogården. Brunnebys äldsta medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men murverket härstammar från medeltiden och utgör en värdefull kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. I interiören åskådliggörs medeltidskyrkan bl a av murverket med framtagna kalkmålningar. Även magasinsepoken med det bevarade mellanbjälklaget med sin träkonstruktion har ett kulturhistoriskt intresse. Sammanfattning Brunneby kyrka har bevarat sin karaktär som gårdskyrka och utgör tillsammans med de välbevarade mangårdsbyggnaderna och den omgivande parken en kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljö. Kyrkans medeltida murverk, gravhällarna och fragmenten av kalkmålningar utgör värdefulla historiska dokument. Takryttaren utgör en av länets mest originella och välbevarade takryttare utförd av den i länet verksamma byggmästaren Gabriel Bragner. Spåren efter byggnadens funktion som magasin är intressant ur ett samhällshistoriskt perspektiv. |
