Stäng fönster Malmö kn, SANKT PAULI KYRKA 1 SANKT PAULI KYRKA
Anläggning - Värdering
| SANKT PAULI KYRKA | |
| 10/13/17 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för S:t Pauli kyrkoanläggning Kyrkan är en stadskyrka som ligger på en bred boulevard mitt i blickfånget på det trädkantade breda promenadstråket Kungsgatan. Kyrkans placering är monumental. Det är även en tydlig axel från S:t Pauli kyrkogata med allé mot kyrkogården. Kyrkan har stor betydelse för upplevelsen av stadsdelen Rörsjöstaden. Församlingshemmet intill kyrkan, det före detta tingshuset ritat av T Wåhlin, bidrar också till miljön. Kyrkan byggdes under Malmös kraftiga expansion under industrialiseringen med stor befolkningstillväxt. Det var också under folkrörelsernas framväxt där kraven på jämlikhet och demokrati grodde. Arkitekt Emil Langlet förespråkade centralkyrkan som den bäst lämpade kyrkoplanen för den protestantiska kyrkan. Alla skulle se och höra bra och centralkyrkan ansågs stå för en mer jämlik syn. Centralrummet skulle vara omslutande och ge samhörighetskänsla. Centralkyrkan var dock inget som förordades av Överintendentämbetet när Helgo Zettervall arbetade där och han motarbetade förslag med centralkyrkor. Förebilder till centralkyrkorna går ända tillbaka till Pantheon och Hagia Sofia. S:t Pauli kyrka skiljer ut sig genom sin säregna form från flertalet långhuskyrkor som byggdes i Skåne. Kyrkan har hexagonal planform med fasader av gult tegel och hög sockel av granit. Det centrala tornet omges av tolv mindre torn, symboler för Jesus och de tolv lärjungarna. Fasaden karaktäriseras av detaljrikedom med blinderingar, formtegel och gjutna cementdetaljer. Italiensk medeltida tegelarkitektur har inspirerat Langlet som bodde länge i Italien. De tregrupperade rundbågiga fönstren i tre nivåer är ett återkommande tema på fasaderna. Kyrkan har en koncentrerad form som stegras uppåt i etapper för att krönas med mittornets spira. Kyrkans exteriör är mycket välbevarad och intakt förutom taket. Taket belades nyligen med aluminiumplåt, det gnistrar och blänker som en diamant i solljuset. (Plåten kommer att mattas om några år.) Takets nygjorda plåtdetaljer är omsorgsfullt utförda. Kyrkorummets form är omfamnande och har stor rymd. Det är symmetriskt uppbyggt med läktare på alla sex sidorna, ändå med en mittaxel mellan huvudingång och altare. Bänkarna är koncentriskt placerade mot altaret. Kyrkan karaktäriseras av stor detaljrikedom med olika väggmålningar, ett dekorativt stjärnvalv av trä i taket och knippekolonner. Färgerna är ljusa och färgsättningen är från Græbes renovering 1957. Målningarna har på ett förtjänstfullt sätt nyligen restaurerats. Mot den ljusa färgsättningen i interiören kontrasterar de kraftfulla glasmålningarna av R Bergholtz i starkare rött och blått. De österländskt inspirerade takkronorna från 1915 av Theodor Wåhlin är betydelsefulla för rummet. Det återskapade glasfönstret i takmitten med skiftande elljus ger rummet ett positivt extra lyft mot himlen. Kyrkorummet är arkitektoniskt mycket välbevarat. Rummet är en helhet där arkitekten Langlet även ritat mycket av inredningen som altaruppsats, dopfunt, altarring och predikstol och gjort alla detaljritningar på interiören. Langlet ritade tolv centralkyrkor, av dessa är S:t Pauli den mest påkostade och hans mest representativa kyrka. Han inte bara ritade kyrkan och dess inredning, han ledde även byggnadsarbetet. I exteriör och interiör finns inspiration från fornkristen och bysantinsk kyrkokonst. Orgelfasaden från 1967 är det som tyvärr bryter mot den helgjutna interiören och som dessutom blockerar ljuset från västfönstren. |
