Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eskilstuna kn, TUMBO PRÄSTGÅRD 4:1 TUMBO KYRKA

 Anläggning - Värdering

TUMBO KYRKA
5/28/07
Motivering
KYRKOMILJÖ – Tumbo socken ligger i Rekarnebygden som räknas till ett av de tidigast kristnade områdena i Mellansverige. Socknen består av en flack, öppen slättbygd som omges av småbruten odlingsbygd vid inre Mälaren.

Tumbo kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö. Söder om kyrkan ligger Tumbo Kaplansgård. Gården har tillkommit i tre olika byggnadsetapper under tre århundraden, från omkring 1630 till början av 1800-talet. Norr om kyrkan ligger ett kyrkstall från 1891 samt två timrade, rödfärgade byggnader.

KYRKOANLÄGGNING – Tumbo kyrka omges av en kyrkogård med en i huvudsak kallmurad bogårdsmur. Innanför muren växer en trädkrans av lövbärande träd. Två murade, vitputsade stigluckor av medeltida ursprung leder in till den äldsta delen av kyrkogården, en i söder och en i norr. Den södra innehöll tidigare en talarstol från vilken talaren syntes i en glugg in mot kyrkogården.

Kyrkogårdens utvidgning i söder är terrasserad åt väster. Mellan terrasserna leder stentrappor med svartmålade järnräcken. Kyrkogårdens gravkvarter är gräsbevuxna. Kvarteren avgränsas av grusade gångar alternativt gångar av kalksten. På den gamla delen av kyrkogården är gravvårdarna orienterade i nordsydlig riktning medan de på den utvidgade södra delen är orienterade i östvästlig riktning samt utmed gångarna. Många gravplatser inramas av stenramar.

KYRKAN – Tumbo kyrka består av ett enskeppigt långhus med kor och absid i öster, torn i väster, vapenhus i söder och sakristia i norr. Kyrkan bevarar medeltida murverk i samtliga byggnadsdelar. Murarna är i huvudsak uppförda av natursten. Vapenhusets gavelröste och tornets övre delar är uppförda av tegel.

På nedre delen av kyrkans fasader är putsen borthuggen, vilket gör murverket synligt. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i brutet vitt, med slätputsade fönster- och dörromfattningar. Kyrkans sadeltak och tornöverbyggnaden har skivtäckning av kopparplåt.

Kyrkan bestod ursprungligen av ett långhus, kor med absid i öster samt troligen tornets nedre våning i väster. En dendrokronologisk analys av bevarade delar av den ursprungliga takstolen indikerar att långhuset uppfördes någon gång efter år 1150. Senare under medeltiden tillbyggdes en sakristia invid korets norra sida, ett vapenhus invid långhusets södra sida och tornet påbyggdes och försågs med en hög spira. År 1734 revs tornspiran och delar av tornets murar. Den nuvarande tornöverbyggnaden uppfördes på 1740-talet.

Sedan 1892 har kyrkan genomgått tre större invändiga renoveringar: 1892, 1963 och 1986. Vidare har två mindre renoveringar utförts: 1925 och 1938. Vid restaureringen 1892 tillkom en ny bänkinredning och väggar och valv försågs med medeltidsimiterande dekorationsmålningar.

Vid restaureringen 1963 revs orgelläktaren och bänkinredningen från 1892 ersattes med en ny. Väggar och valv vitkalkades och nytt golv lades in. Vid restaureringen 1986 uppfördes en ny orgelläktare.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Tumbo kyrkas exteriör får sin karaktär av att den är en välbevarad romansk, medeltida kyrka med bevarad absid, vilket är unikt i Södermanlands län. Karaktärsskapande är också tornöverbyggnaden med lökformad avslutning, de medeltida stigluckorna samt de i kyrkan påträffade runstenarna, vilka visar på områdets betydelse under yngre järnåldern. Viktiga för kyrkans karaktär är även reliefskulpturerna vid kyrkans syd- och västportaler.

Kyrkans interiör får sin prägel av det romanska fönstret och de inmurade medeltida stenrelieferna i vapenhuset samt kyrkorummets absid, medeltida valv och stora antal begravningsvapen över ätten Ribbing från 1600-talet. Karaktären kompletteras av predikstolen samt de medeltida skulpturerna och altarskåpen. Färgsättningen av framför allt bänkinredningen har dock en tendens att ta över upplevelsen av kyrkorummet.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö:
- Kyrkans i sin helhet medeltida murverk samt möjligen medeltida träkonstruktioner i torn samt medeltida takstolar är i sig omistliga historiska dokument. Detsamma gäller för kyrkans medeltida inventarier: dopfunt, altarskåp, skulpturer, järnbeslagen dörr samt inmurade reliefskulpturer.
- Predikstol och begravningsvapen från 1600-talet och vändbänk från 1700-talet samt delar av äldre inredning som förvaras i tornets övre plan.
- Rester av romanska målerier på långhusets vind.
- Gravklot och fragment av ett vikingastilsgravmonument.
- Medeltida stigluckor.
- Välbevarad kyrkomiljö.
- Absid med bevarade nischer för sakramentskåp.