Stäng fönster Helsingborg kn, MÖRARP 17:1 MÖRARPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Mörarps kyrka, MÖRARPS KYRKA | |
| 12/7/15 |
| Motivering |
|---|
|
Karaktärisering Mörarp är utpekat som särskilt värdefull kulturmiljö av Länsstyrelsen i Skåne. Mörarps samhälle består av en varierad bebyggelse från olika tidsperioder och kyrkan och kyrkogården är en del av dess välbevarade sockencentrum. Den stora kyrkogården har utvidgats till sin nuvarande storlek i flera omgångar. De höga barrträden och grästäckta ytorna ger kyrkogården en viss parkkaraktär. Kyrkans medeltida utsträckning är bevarad men tillägg i form av senare muröppningar, listverk, trappgavlar och tornets ombyggnad är stora förändringar till exteriören. De synliga sandstensdetaljerna är viktiga för förståelsen av kyrkans byggnadshistoria och ger exteriören dess autenticitet. Sandstensdetaljerna är mycket välarbetade med rikt profilerade listverk och socklar vilket skiljer ut kyrkan från många andra romanska kyrkobyggnader. Kyrkans dopfunt har också mycket hög kvalitet och har getts en tidig relativ datering. Dopfuntens stenhuggare har angetts som en möjlig byggmästare men viktigare i sammanhanget är den kronologi som dopfuntens tidiga datering medger. Mörarps kyrka kan vara en av de äldsta i kontraktet vilket kanske kan förklaras av att det funnits en väletablerad bebyggelse på platsen. Kyrkans västfövästförlängning sker redan under medeltiden, vilket är vanligt i Luggude kontrakt, och därefter tillkommer ett västtorn under sen medeltid eller kanske först på 1600-talet. Västtornets sena datering har lett till spekulationer om västförlängningen i själva verket kan ha varit ett tidigt västtorn men det finns inget som bekräftar en sådan teori. Tillbyggnad i form av vapenhus tillhör också det gängse byggnadshistoriska mönstret i området men det är ovanligt att vapenhuset ännu står kvar liksom en ursprunglig portalöppning. I Mörarps fall var det funktionen som gravkor som räddade vapenhuset från att rivas. Kyrkans interiör har flera unika detaljer såsom de bevarade medeltida valven med kalkmålningar och inskriptioner från 1400- talets första hälft till 1500-talet eller möjligen 1600-talet. Stjärnvalven är relativt ovanliga och har stor betydelse för kyrkans karaktär. De kan jämföras med stjärnvalven i Brunnby, i synnerhet korvalvet som har stora likheter med Mörarps stjärnvalv och anses ha målats mellan 1475 till tidigt 1500-tal. Under 1600-talet hade kyrkan en läktarpredikstol i likhet med Kropps kyrka som ännu har kvar predikstolen på ursprunglig plats. Predikstolen och delar av läktaren i Mörarp är ännu bevarade vilket utgör viktiga delar av kyrkans mycket välbevarade inredning framför allt från 1600-talet och 1800-talets första hälft. I koret finns korskranket kvar vilket annars vanligen revs ut under 1800-talets slut och tidigt 1900-tal. Den nygotiska inredningen från 1800-talets mitt har däremot rivits ut vilket var en vanlig reaktion på nystilsepoken kring 1900-talets första hälft. Samma reaktion mötte tornets övre del i nygotik som genomgick tre ombyggnader under loppet av 100 år. Utöver den fasta inredningen bidrar också triumfkrucifixet till kyrkans medeltida karaktär. |
