Stäng fönster Askersund kn, ASKERSUNDS LANDSKYRKA 1:1 ASKERSUNDS LANDSKYRKA
Anläggning - Värdering
| ASKERSUNDS LANDSKYRKA | |
| 3/26/08 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Askersunds landskyrka är belägen på en grusås alldeles utanför Askersunds stad vid Vätterns norra strand. Öster om kyrkan, på andra sidan vattnet, finns Askersund hamn med livlig båttrafik sommartid. Norr om kyrkan finns stadens södra infart med bensinmack och hotell, i väster går riksväg 50 förbi. Sydost om kyrkan finns församlingshemmet Klockargården, bestående av tre äldre faluröda byggnader som nu är sammanbyggda och som tidigare bland annat använts som klockarbostad och skola. Ett par kilometer söder om Askersund ligger Stjärnsunds slott med anknytning till uppförandet av Askersunds landskyrka. KYRKOANLÄGGNINGEN – Askersunds landskyrka är högt belägen. Den omges av en kyrkogård, som dels består av en övre - och äldre - del i nivå med kyrkan, dels lägre partier åt norr och söder, som båda är senare utvidgningar. Den äldre delen av kyrkogården omgärdas av en kallmurad stödmur samt en äldre trädkrans. Huvudingången till kyrkogården ligger i axel med kyrkans västra entré och består av en stiglucka. Den är murad i rött tegel med tak täckt av spån och pargrind av svart smide. Upp till stigluckan leder en trappa av natursten med ett räcke av svart smide på var sida. Stigluckan är flyttad och var tidigare placerad sydöst om kyrkan där den tidigare dåvarande landsvägen löpte. På den äldre delen av kyrkogården finns flera gravar med stenramar, kedjor, staket av smide samt kors av järn. Vid kyrkans södra entré finns två tumbor av sten. Utvidgningen i söder nås från den äldre delen av en trappa i sydväst och omgärdas av en planterad häck och en trädkrans. Utvidgningen i norr nås från den äldre delen via en trappa i nordöst. Det finns en entré i öster och en i väster, båda med stolpar av sten. I slänten mot den äldre delen av kyrkogården finns ett bisättningsrum. Utvidgningen omgärdas av en kallmurad stenmur av rektangulära stenblock samt en planterad häck. Kyrkogården har i sin helhet ett enkelt gångsystem belagt med grus. KYRKAN –Askersunds landskyrka har ett brett rektangulärt långhus, smala tvärskeppsarmar i söder och i norr, åttkantigt gravkor i öster samt torn i väster. År 1661 eldhärjades den medeltida kyrkan, Askersunds sockenkyrka, och efter ett par år revs den. 1664 började den nuvarande kyrkan uppföras på den medeltida kyrkans plats. Kyrkbygget pådrevs och bekostades av Johan Oxenstierna och Christina Soop, dåvarande ägare av Stjärnsunds säteri. Kyrkan uppfördes i nederländsk renässansstil och tidig barockstil och ritades troligen av arkitekt Jean de la Vallée med bidrag av Erik Dahlberg. Teglet till kyrkan slogs på Stjärnsund. Fasaderna var från början rödmålade med vita fogar. Samtidigt som kyrkan byggdes tillkom en stiglucka sydost om kyrkan. 1764 hängdes kyrkklockorna upp i tornet, som dittills hängt i en fristående klockstapel. 1765 integrerades gravkoret med kyrkorummet och altaret med altaruppsats placeras där. 1770 sålde greve Abraham Dohna gravkorets ursprungliga kopparplåt. Taket täcktes istället med spån. (Greve Dohna var då ägare till Stjärsunds slott och innehade patronatsrätt till kyrkan.) 1790 Kyrkan fick sin orgel byggd av Pehr Schiörlin. Samtidigt målades altaruppsatsen och predikstolen som tidigare stått omålade. 1891 flyttades stigluckan från sin ursprungliga plats till sitt nuvarande läge väster om kyrkan. Det skedde i samband med att landsvägen drogs om. Under 1800-talet genomfördes i övrigt inga stora förändringar i kyrkan utan endast underhållsåtgärder och vissa funktionsförbättringar som installation av värmeugnar o dyl. 1908 flyttades sakristian från den norra korsarmen till den södra. 1912 genomgick kyrkan en renovering under ledning av professor Charles Lindholm. Gravkoret avskildes återigen från kyrkorummet med ett snidat galler och altaret flyttades fram till sin ursprungliga plats i koret. Golvet lades med kalksten, tidigare tegelplattor, ny sluten bänkinredning och nytt orgelverk tillkom. 1926 byttes gravkorets spåntak mot kopparplåt. 1935-36 genomfördes en renovering av arkitekt K Martin Westerberg. Åtgärder i bl. a. vapenhus och gravkor. De tre kistorna som idag står i gravkoret lyftes upp från gravvalvet och konserverades. 1965 ändrades kyrkans namn från Askersunds landsförsamlings kyrka till det nuvarande namnet, Askersunds landskyrka. 1970-71renoverades kyrkan utvändigt. Tornets träkonstruktion förstärktes och nytt spån lades, äldre detaljer i tornutformningen togs fram och tornkors och kulor förgylldes. Sprickor efter 1904 års jordbävning lagades och skadat tegel byttes ut. Lång- och tvärskeppstakens spåntäckning lades om och skadade takstolsdetaljer byttes ut. Gravkorets murverk reparerades, delar av teglet och grund byttes ut. Konservatorsarbeten på gravkorets skulpterade stendekor fortsatte därefter under några år. 1983-84 Genomgick kyrkan en större invändig renovering under ledning av arkitekt Jerk Alton. Bland annat tillkom nya lampetter och ny färgsättning. I långhusets västra del uppfördes en läktarunderbyggnad. 1995 utfördes konserveringsarbeten på Oxenstiernska-Soopska gravkoret, väst- och sydportalerna samt på stigluckan. 2008 omlades delar av södra kyrkogårds muren, mellan den äldre delen av kyrkogården och utvidgningen i söder. Man påträffade en äldre murad mur under befintlig kallmurad mur. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Askersunds landskyrka, som är välbevarad både till exteriör och interiör, utgör ett värdefullt exempel på stormaktstidens storslagna kyrkobyggande med gravkor över kyrkans byggherrar från godset Stjärnsund. Kyrkan är troligen uppförd efter ritningar av två av 1600-talets främsta arkitekter, Jean de la Vallée och Erik Dahlberg. Det Oxenstiernska-Soopska gravkoret, som hör till ett av tidens främsta med sin rika skulpturala utsmyckning och tidstypiska begravningsvapen och kistor, vittnar om stormaktstidens bördsstolthet och begravningsprakt. Dominerande i kyrkorummet är de rikt utbildade stjärnvalven. Framträdande och praktfulla är altaruppsatsen och predikstolen med skickligt skulpterade träsniderier i senrenässansstil, vilka är samtida med kyrkan. Förnämlig är även orgelfasaden från 1790. Ovanliga inslag är de tre barockkistorna i gravkoret, vilka sedan 1936 är uppflyttade från gravvalvet. Interiören har kvar mycket av sin ursprungliga prägel, trots tillskott av ny inredning som i stort anpassats till kyrkans helhetskaraktär. Moderna inslag är det fristående altaret med sin altarring samt bänkarnas färgsättning. Askersunds kyrka med kyrkogård och stiglucka ingår i Askersunds riksintresseområde. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan och dess interiör är ett välbevarat exempel på stormaktstidens storslagna kyrkobyggande med gravkor över byggherren. - Gravkoret med sin rika utsmyckning och sina begravningsvapen är ett vittnesbörd om hur stormaktstidens välbärgade samhällsklasser byggde monument över sig själva i kyrkorna. Det är också ett personhistoriskt monument över Johan Oxenstierna och Christina Soop på Stjärnsunds slott och deras starka anknytning till Askersunds landskyrka. - Predikstolen och altaruppsatsen, vilka är samtida med kyrkan, är av hög kvalitet med förnämliga träsniderier i senrenässansstil. - De tre 1600-tals kistor, som är placerade uppe i gravkoret, Johan Oxenstiernas i mitten med hustrun Christina Soop på ena sidan och hennes andre make riksrådet Gustav Soop på den andra, har praktfull utformning. - Orgelfasaden från 1790 vittnar om den välkände orgelbyggaren Pehr Schiörlin i Linköping. - Den renässansinspirerade slutna bänkinredningen från 1912 med sina ovanligt dekorativt utformade fyllningsindelningar har ett högt egenvärde. - Äldre gravvårdar med stenramar, smidesstaket samt två tumbor är kulturhistoriskt värdefulla. |
