
			Bebyggelseregistret (BeBR)

Mörbylånga kn, MÖRBYLÅNGA KYRKA 1:2 MÖRBYLÅNGA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta

Anläggningspresentation
Namn	MÖRBYLÅNGA KYRKA (akt.)
Län	Kalmar
Kommun	Mörbylånga
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats
Senare kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats
Fastigheter	MÖRBYLÅNGA KYRKA 1:2

Historik
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Mörbylånga kyrka består av ett rektangulärt kyrkorum med ett rakt avslutat, smalare kor i öster, sakristia vid nordsidan och torn i väster. Ingångar till kyrkorummet via tornportalen i väster och mittportal på sydfasaden. Till Mörbylånga kyrkas medeltida försvarstorn från omkring 1200 fogades 1811 en salkyrka med utbyggd sakristia i öster. Den ursprungliga sakristian förvandlades till kor, då en ny sakristia tillbyggdes vid nordsidan 1931. Det medeltida tornet, med portal från 1200-talets första hälft, kröns av en åttkantig lanternin med spira från 1872. I övrigt är byggnadskropparna täckta med sa... Läs mer i eget fönster
Kyrkogårdens historik Mörbylånga kyrkogård anlades på medeltiden vid den tidigare kyrkobyggnaden som stod på samma plats som den nuvarande. Hur den dåvarande kyrkogården såg ut vet vi inte mycket om. Kyrkogårdar hade under medeltiden inte alls samma utseende som vi idag är vana vid. De medeltida begravningsplatserna bestod troligen av ängslika områden kring kyrkan där de välbärgades gravminnen i form av stenkors, tumbor och hällar stod oregelbundet uppställda. Enklare gravar kunde möjligen markeras av en liten kulle, ett träkors eller mindre sten, men var ofta omarkerade. Man vet inte hur förhållandena var specifikt för Öla... Läs mer i eget fönster

Historik

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Mörbylånga kyrka består av ett rektangulärt kyrkorum med ett rakt avslutat, smalare kor i öster, sakristia vid nordsidan och torn i väster. Ingångar till kyrkorummet via tornportalen i väster och mittportal på sydfasaden.

Till Mörbylånga kyrkas medeltida försvarstorn från omkring 1200 fogades 1811 en salkyrka med utbyggd sakristia i öster. Den ursprungliga sakristian förvandlades till kor, då en ny sakristia tillbyggdes vid nordsidan 1931. Det medeltida tornet, med portal från 1200-talets första hälft, kröns av en åttkantig lanternin med spira från 1872. I övrigt är byggnadskropparna täckta med sa...

Läs mer i eget fönster

Kyrkogårdens historik
Mörbylånga kyrkogård anlades på medeltiden vid den tidigare kyrkobyggnaden som stod på
samma plats som den nuvarande. Hur den dåvarande kyrkogården såg ut vet vi inte mycket
om. Kyrkogårdar hade under medeltiden inte alls samma utseende som vi idag är vana vid.
De medeltida begravningsplatserna bestod troligen av ängslika områden kring kyrkan där de
välbärgades gravminnen i form av stenkors, tumbor och hällar stod oregelbundet uppställda.

Enklare gravar kunde möjligen markeras av en liten kulle, ett träkors eller mindre sten, men
var ofta omarkerade. Man vet inte hur förhållandena var specifikt för Öla...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Nyanläggning - Begravningsplats
Åtgärd	Kyrkogården anlades kring den dåvarande kyrkobyggnaden.

År 1641 - 1642 Ändring - Inhägnad, mur
Åtgärd	Kyrkogården hade nästan en kvadratisk form och omgavs av någon form av omgärdning, oklart vad. Kyrkogårdens yta var större mot norr än mot söder.

År 1700 - 1799 Ändring - Inhägnad, mur
Åtgärd	Arbeten med kyrkogårdsmuren pågick under lång tid. Träd planterades vid 1700-talets mitt. 1748- Kyrkogården omgavs av en kalkstensmur. Stigluckor fanns i norr och sydost. 1750-52 Stigluckorna av trä ersattes av murade stigluckor, en mitt för kyrkans södra ingång, en i öster.

År 1800 - 1899 Ändring
Åtgärd	Grindar ersatte stigluckor. 1811 Nya långhuset byggdes vilket sannolikt påverkar kyrkogården. 1811- 1918 Nio gamla gravstenar låg som en marktäckning utanför kyrkans sydportal. Några flyttades sedan in i kyrkan. Några fick annan placering på kyrkogården.

År 1900 - 1999 Ändring
Åtgärd	1915 Ett bårhus uppfördes i kyrkogårdens nordöstra hörn, ritat och byggt av byggmästaren C. A. Svantesson, Mörbylånga. 1916-17 Planer gjordes upp för att utvidga kyrkogården mot väster. En skiss av den föreslagna utvidgningen finns bevarad, ritad av Anders Roland. Av en tidningsartikel från 1916 framgår dock att kostnadsförslag och karta upprättats av byggmästare Svantesson, Mörbylånga. Enligt förslaget skulle den befintliga västra muren rivas. En ny avgränsning mot väster skulle uppföras som ett stängsel av ekstolpar med ”vriden bandtråd”. Murarna i söder och mot skulle förlängas mot väster. Kunglig Maj:t medgav att ett tillfälligt stängsel av stolpar och järntråd skulle få uppföras på västra sidan av den utvidgade delen. En bod som delvis var inmurad i kyrkogårdsmuren mot söder revs. 1918 En situationsplan över kyrkan och kyrkogården utfördes av A. Billow och A. Flink. Denna visar delar av den nya kyrkogården i väster som en omgärdad rektangel. 1921 En brunn grävdes mellan den äldsta kyrkogården och den nya utvidgningen. 1924 Arbetet fortgick med den nya utvidgningen. Det tillfälliga stängslet hade bytts ut mot en kyrkogårdsmur. Ett förslag till plantering och indelning av det nya kyrkogårdsområdet upprättades av trädgårdskonsulenten Sigurd Ohlsson. År 1924 meddelades också att muren kring kyrkogården var färdig och att kyrkogården i övrigt skulle ”ordnas”. (Enligt diarielista finns från 1921 en anteckning om en ritning från arkitekt Hallström ang. kyrkogårdsutvidgning.) 1925 Församlingen fick tillstånd av Kungliga byggnadsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet att lägga om och iståndsätta den norra kyrkogårdsmuren. Murens läge fick inte ändras. 1929 Diarielistan anger åter att kyrkogårdsutvidgning skett. 1933 I diarielistan finns uppgifter om att ett förslag fastställts till kyrkogårdsutvidgning. 1947 Kungliga byggnadsstyrelsen godkände ett förslag till redskapsbod med förvaringsplats för avskräde. Boden uppfördes utanför kyrkogårdens nordvästra hörn intill befintlig kyrkogårdsmur. Arbetet krävde håltagning i muren vid kyrkogårdens nordvästra hörn. Ritning av ing E Söderquist. 1952 Kungliga byggnadsstyrelsen godkände församlingens förslag att förse kyrkogården med elektrisk belysning. Förslaget var upprättat av Södra Sveriges Ångpanneförening, Malmö. Det program som upprättats (dat. 18 okt 1950) omfattade i första hand en anläggning för pump och vattenposter på kyrkogården. Pumpaggregatet placerades i det befintliga pannrummet under sakristian. 1953 Kungliga Byggnadsstyrelsen godkände det förslag till brunnskar som församlingen låtit trädgårdskonsulent Gösta Engstedt vid Hushållningssällskapet upprätta. Den handpump som funnits tidigare hade tagits bort i samband med att vattenposter anlagts på kyrkogården. Det nya brunnskaret skulle byggas på en cementplatta som täckte den tidigare brunnen. 1960 En murad kista av kalkstenshällar med täckhäll i form av en runsten påträffades på gamla kyrkogårdens norra del. Runstenen lagades och monterades upp mot en ram samt ställdes i tornkammaren. (Den nuvarande (2006) placeringen är i kyrkorummet) 1964 Kungliga byggnadsstyrelsen godkände församlingens förslag till ytterligare utvidgning av kyrkogården mot väster. Förslaget hade utarbetats av trädgårdskonsulent Gösta Engstedt vid Hushållningssällskapet i Kalmar. Utvidgningen skedde på mark som tidigare hört till prästbostället. 1972 Riksantikvarieämbetet godkände församlingens förslag att sätta upp ett träkors på kyrkogården vid en ceremoniplats. En ritning till träkors hade upprättats redan 1960. 1973 Landsantikvarien i Kalmar län, Riksantikvarieämbetet och Byggnadsnämnden i Mörbylånga godkände församlingens förslag till förrådsbyggnad i den sydvästra delen av kyrkogården. Ritningar hade upprättats 1970 av byggnadsingenjör B A Bengtsson. 1984 Ceremoniplatsen på västra delen av kyrkogården gjordes om till minneslund efter ritningar av Gröna Rummet AB, Kalmar. Troligen innebar det att träkorset flyttades något.

År 1900 - 1999 Ändring

Åtgärd

1915 Ett bårhus uppfördes i kyrkogårdens nordöstra hörn, ritat och byggt av byggmästaren C. A. Svantesson, Mörbylånga. 1916-17 Planer gjordes upp för att utvidga kyrkogården mot väster. En skiss av den föreslagna utvidgningen finns bevarad, ritad av Anders Roland. Av en tidningsartikel från 1916 framgår dock att kostnadsförslag och karta upprättats av byggmästare Svantesson, Mörbylånga. Enligt förslaget skulle den befintliga västra muren rivas. En ny avgränsning mot väster skulle uppföras som ett stängsel av ekstolpar med ”vriden bandtråd”. Murarna i söder och mot skulle förlängas mot väster. Kunglig Maj:t medgav att ett tillfälligt stängsel av stolpar och järntråd skulle få uppföras på västra sidan av den utvidgade delen. En bod som delvis var inmurad i kyrkogårdsmuren mot söder revs. 1918 En situationsplan över kyrkan och kyrkogården utfördes av A. Billow och A. Flink. Denna visar delar av den nya kyrkogården i väster som en omgärdad rektangel. 1921 En brunn grävdes mellan den äldsta kyrkogården och den nya utvidgningen. 1924 Arbetet fortgick med den nya utvidgningen. Det tillfälliga stängslet hade bytts ut mot en kyrkogårdsmur. Ett förslag till plantering och indelning av det nya kyrkogårdsområdet upprättades av trädgårdskonsulenten Sigurd Ohlsson. År 1924 meddelades också att muren kring kyrkogården var färdig och att kyrkogården i övrigt skulle ”ordnas”. (Enligt diarielista finns från 1921 en anteckning om en ritning från arkitekt Hallström ang. kyrkogårdsutvidgning.) 1925 Församlingen fick tillstånd av Kungliga byggnadsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet att lägga om och iståndsätta den norra kyrkogårdsmuren. Murens läge fick inte ändras. 1929 Diarielistan anger åter att kyrkogårdsutvidgning skett. 1933 I diarielistan finns uppgifter om att ett förslag fastställts till kyrkogårdsutvidgning. 1947 Kungliga byggnadsstyrelsen godkände ett förslag till redskapsbod med förvaringsplats för avskräde. Boden uppfördes utanför kyrkogårdens nordvästra hörn intill befintlig kyrkogårdsmur. Arbetet krävde håltagning i muren vid kyrkogårdens nordvästra hörn. Ritning av ing E Söderquist. 1952 Kungliga byggnadsstyrelsen godkände församlingens förslag att förse kyrkogården med elektrisk belysning. Förslaget var upprättat av Södra Sveriges Ångpanneförening, Malmö. Det program som upprättats (dat. 18 okt 1950) omfattade i första hand en anläggning för pump och vattenposter på kyrkogården. Pumpaggregatet placerades i det befintliga pannrummet under sakristian. 1953 Kungliga Byggnadsstyrelsen godkände det förslag till brunnskar som församlingen låtit trädgårdskonsulent Gösta Engstedt vid Hushållningssällskapet upprätta. Den handpump som funnits tidigare hade tagits bort i samband med att vattenposter anlagts på kyrkogården. Det nya brunnskaret skulle byggas på en cementplatta som täckte den tidigare brunnen. 1960 En murad kista av kalkstenshällar med täckhäll i form av en runsten påträffades på gamla kyrkogårdens norra del. Runstenen lagades och monterades upp mot en ram samt ställdes i tornkammaren. (Den nuvarande (2006) placeringen är i kyrkorummet) 1964 Kungliga byggnadsstyrelsen godkände församlingens förslag till ytterligare utvidgning av kyrkogården mot väster. Förslaget hade utarbetats av trädgårdskonsulent Gösta Engstedt vid Hushållningssällskapet i Kalmar. Utvidgningen skedde på mark som tidigare hört till prästbostället. 1972 Riksantikvarieämbetet godkände församlingens förslag att sätta upp ett träkors på kyrkogården vid en ceremoniplats. En ritning till träkors hade upprättats redan 1960. 1973 Landsantikvarien i Kalmar län, Riksantikvarieämbetet och Byggnadsnämnden i Mörbylånga godkände församlingens förslag till förrådsbyggnad i den sydvästra delen av kyrkogården. Ritningar hade upprättats 1970 av byggnadsingenjör B A Bengtsson. 1984 Ceremoniplatsen på västra delen av kyrkogården gjordes om till minneslund efter ritningar av Gröna Rummet AB, Kalmar. Troligen innebar det att träkorset flyttades något.

År 2004 - 2006 Ändring
Åtgärd	2004 Tillstånd gavs för att i minneslunden få placera en ljusbärare. 2004- 2005 Trädvårdsplan utfördes. KLM 2005 Tillstånd gavs att utföra trädvårdsåtgärder enligt trädvårdsplanen. KLM Tillstånd gavs för att få uppföra en trefackskompost. KLM Kyrkans äldre gravstenar besiktigades av Svante Nilsson, Prolithos Stenkonservering AB och ett åtgärdsförslag togs fram för fyra kalkstenshällar och ytterligare tre gravstenar öster om koret. 2005-2006 Arbete med att färdigställa en digital gravkarta.

År 2004 - 2006 Ändring

Åtgärd

2004 Tillstånd gavs för att i minneslunden få placera en ljusbärare. 2004- 2005 Trädvårdsplan utfördes. KLM 2005 Tillstånd gavs att utföra trädvårdsåtgärder enligt trädvårdsplanen. KLM Tillstånd gavs för att få uppföra en trefackskompost. KLM Kyrkans äldre gravstenar besiktigades av Svante Nilsson, Prolithos Stenkonservering AB och ett åtgärdsförslag togs fram för fyra kalkstenshällar och ytterligare tre gravstenar öster om koret. 2005-2006 Arbete med att färdigställa en digital gravkarta.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

Mörbylånga kn, MÖRBYLÅNGA KYRKA 1:2 MÖRBYLÅNGA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning