Gotland kn, VISBY S:TA MARIA 23 VISBY DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) Ny sökning Tillbaka till sökning
Anläggningspresentation | |
---|---|
VISBY DOMKYRKA (S:TA MARIA ) (akt.), VISBY DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) (akt.) | |
Gotland | |
Gotland | |
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats |
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med kyrkotomt, f.d. begravningsplats |
|
VISBY S:TA MARIA 23 |
Historik |
---|
Visby domkyrka har ett centralt läge nordost om stadskärnan. Den oregelbundet formade kyrkogården avgränsas i öster av det branta Kyrkberget, i söder ligger det s.k. Johan Målares hus (två hopbyggda medeltida stenhus). Den trappgavelformade norra stenporten utgör Visbys enda bevarade medeltida stiglucka, renässansporten söder uppfördes sannolikt omkring 1630. Den medeltida muren revs i mitten av 1800-talet. Ursprungligen byggdes kyrkan som gästkyrka för tyska köpmän, men blev så småningom församlingskyrka (invigd 1225 av linköpingsbiskopen Bengt) och slutligen domkyrka då Visby stift inrättades 1572. Kyrkan består av treskeppigt lån... Läs mer i eget fönster |
Visby Domkyrka S:ta Maria är till sin helhet uppförd under medeltiden. Den första kända kyrkan på platsen började byggas i slutet av 1100-talet och stod färdigt 1225, då den invigdes av Biskop Bengt i Linköping. Byggnaden hade troligen uppförts i två etapper med delvis ändrad plan och arbetsledning, förebilderna var tyska. Kyrkan var när den invigdes en treskeppig basilika med absidkor, tvärskepp och västtorn. |
År 1100 - 1550 Ändring - Inhägnad, mur | |
---|---|
Kyrkogårdsmur. |
År 1175 - 1225 Nyanläggning | |
---|---|
omkring 1175 - 1225. Den första kända kyrkan på platsen anlades i form av en treskeppig basilika med absidkor, tvärskepp och västtorn, GK anger att detta skedde i slutet av 1100-talet och slutfördes omkr. 1200 (av denna byggnad återstår tvärskeppets gavlar i N och S med en kolonnportal synlig från sakristibyggnadens foajé). Byggandet utfördes troligen i två etapper med delvis ändrade planer. |
År 1190 - 1190 Invigning | |
---|---|
Årtal enligt Strelow som enl. SvK möjligen avser invigningen av kor och tvärskepp. |
År 1225 - 1225 Invigning | |
---|---|
Den 27 juli invigdes kyrkan av Biskop Bengt i Linköping. |
År 1300 - 1399 Nybyggnad | |
---|---|
N stigluckan. |
År 1530 - 1539 Ändring | |
---|---|
Kyrkan valdes till stadskyrka bland de många visbykyrkorna |
År 1572 - 1572 Ändring | |
---|---|
Upphöjd till domkyrka. |
År 1627 - 1633 Nybyggnad | |
---|---|
1627 -1633? Den S stigluckan uppfördes mitt för S Kyrkogatan, möjligen höggs den av Peter van Eghen. | |
Peter van Eghen (Okänd) |
År 1632 - 1632 Plantering | |
---|---|
Anges att ålderdomliga kastanjer, bokar och lönnar växte på kyrkogården. |
År 1674 - 1674 Ändring | |
---|---|
Benhuset, ossuariet omtalas för första gången då det fick nytt tak, stod intill kyrkans NÖ hörn. |
År 1686 - 1686 Ändring | |
---|---|
En straffstock omtalas på kyrkogården. |
År 1690 - 1690 Nyanläggning - Inhägnad | |
---|---|
Stängslet i N förhöjdes och en stenmur byggdes för att utestänga kreatur. |
År 1737 - 1737 Ändring | |
---|---|
En ny straffstock anskaffades på kyrkogården. |
År 1738 - 1738 Ändring | |
---|---|
Vid denna tidpunkt stod en förruttnad materialbod på kyrkans Ö sida intill Kyrkberget. |
År 1781 - 1781 Ändring | |
---|---|
Omnämns en kalkgrop på kyrkogården i vilken kalken släcktes. |
År 1785 - 1785 Nybyggnad | |
---|---|
Ett nytt kalk- och sandhus uppfördes på samma plats om tidigare. |
År 1790 - 1795 Ändring - Inhägnad, mur | |
---|---|
Delar av kyrkogårdsmuren täcktes med flis, rappades och lagades. |
År 1807 - 1807 Ändring - Inhägnad, mur | |
---|---|
Beslöts att höja kyrkogårdens murar. |
År 1850 - 1860 Ändring | |
---|---|
omkring 1850 - omkring 1860. Vedboden vid kyrkans NV hörn (1859), benhuset i NÖ och materialboden under Klinten revs. Sockelstenarna byttes. Nedre delen av Stora kapellets V strävpelare förnyades. Resterna av ett medeltida skolhus som stått på kyrkogården införlivades i en nyuppförd materialbod. I kyrkogårdsmuren fanns 1851 en stiglucka i hörnet mot Biskopsgatan, ”Kaplansluckan”, samt en annan i muren mot V, ”Skolporten” |
År 1863 - 1864 Ändring - Inhägnad, mur | |
---|---|
1863 Kyrkogårdsmuren revs. Enligt Brunius var den 5 fot (150 cm) hög och 3 fot (90 cm) bred, spåren efter den antyder dock att den varit både högre och bredare. Den S stigluckan flyttades längre mot Ö till sin nuvarande plats, och kyrkogårdens åkport/likport togs bort. 1864 Terrassmuren kring kyrkogården färdigställdes. |
År 1870 - 1899 Utvidgning - Begravningsplats | |
---|---|
Kyrkogården fick sin nuvarande utformning. |
År 1986 - 1986 Ändring - Begravningsplats | |
---|---|
Labyrinten på kyrkogården anlades. |
År 1988 - 1992 Ändring - Begravningsplats | |
---|---|
1988 Förslag till utformning av kyrkogården av arkitekt Jerk Alton, Kumla. 1992 Den S stigluckan konserverades av stenkonservator K-G. Eliasson. |
År 1996 - 1996 Ändring - Begravningsplats | |
---|---|
Beslut om att flytta de kulturhistoriskt värdefulla gravhällarna (50-60 st.), vilka stod lutade mot Kyrkberget, till Norra kyrkogården. |
År 2003 - 2003 Ändring | |
---|---|
De båda stigluckorna putslagades och avfärgades. |