Stäng fönster Nybro kn, KYRKERYD 4:1 M.FL. SANKT SIGFRIDS KYRKOGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| S:t Sigfrids kyrka och kyrkogård ligger några hundra meter från varandra. Anledningen är att kyrkogården ligger kvar på den gamla kyrkplatsen. Platsen där den gamla kyrkan, Kumblamads kapell, låg är idag markerat på kyrkogården dels genom ett träkors som står inom det gamla kapellets område och dels genom fyra hörnstenar som ska markera byggnadens utsträckning. Korset sattes upp 1998. Kyrkogården var under kapellets tid framförallt utlagd söder och öster om byggnaden. I den södra kyrkogårdsmuren kan man se var den gamla ingången till kyrkogården fanns. Tanken på att även flytta kyrkogården väcktes tidigt och fråga skulle återkomma vid flera olika tillfällen under 1900-talet. Den äldsta gravvården på S:t Sigfrids kyrkogård är en häll från 1814. Den markerar gravplatsen för kyrkoherden i Kungliga Slottsförsamlingen i Kalmar Herr Olof Ljungberg. Gravvården ligger i kyrkogårdens nordvästra del. Gravplatsen var fram till mitten av 1990- talet omgiven av fyra stora lönnar. De var dock i dåligt skick och hade dessutom skadat gravvården varför man tog bort dem. Ytterligare ca 10 gravvårdar är från 1800-talets andra hälft. Samtliga av dessa står på sina ursprungliga platser i kyrkogårdens västra del. På kyrkogårdens äldsta del, området 1 och 2, finns en tydlig uppdelning av gravvårdarna från 1900-talets första hälft. De höga, mera påkostade gravvårdarna står i västra del medan gravvårdarna i öster är mindre och enklare till sin utformning. De senare är troligen rester av ett linjegravsområde. Enligt bevarade vårdar förefaller linjen ha börjat användas på 1910-talet och upphörde 1937. Första gången frågan om kyrkogårdens placering dyker upp i det källmaterial som funnits tillgängligt för inventeringen är 1929. Från detta år finns ett förslag till ny kyrkogård öster om kyrkan som tagits fram av länsarkitekten i Växjö Th. Bergentz. Ritningarna godkändes av länsstyrelsen men av okänd anledning påbörjades aldrig arbetet. År 1938 vände sig församlingen till Kungliga Byggnadsstyrelsen i Stockholm och bad dem rekommendera en lämplig arkitekt som kunde göra ritningar till en utvidgning av kyrkogården. I svaret till församlingen hänvisade man till att länsarkitekt Bergentz förslag redan fanns. Inte heller den här gången kom några arbeten igång. Frågan kom dock att avgöras under 1950-talet. Vid en biskopsvisitation 1953 kom frågan upp och det fick församlingen att på nytt ta tag i problemet. Nya förslag togs fram och provinsialläkare, länsarkitekt och landsantikvarie tillfrågades. Samtliga instanser gav sitt tillstånd till en utvidgning av den gamla kyrkogården. Provinsialläkaren förordade en utvidgning, länsarkitekten var något tveksam med hänvisning till estetiska skäl och landsantikvarien godkände utvidgning om den gamla kyrkogårdsmuren i öster behölls. Frågan kom att avgöras vid kyrkostämmans möte i juni 1955. Att bygga en ny kyrkogård vid kyrkan skulle enligt beräkningar kosta 15 350:- medan en utvidgning av den gamla kyrkogården beräknades kosta 16 600:-. Diskussionen förefaller ha varit livlig. Ett argument mot en utvidgning var att kyrkogården låg i en sänka vilket gjorde att vatten ibland trängde upp i gravarna. En utvidgning skulle kräva ordentliga dräneringsarbeten. Frågan ledde till votering där de som ville att beslutet från 1929 skulle gälla röstade ja och de som ville riva upp beslutet och utvidga den gamla kyrkogården röstade nej. Utfallet föll till nej-sidans fördel. Man fastslog att kyrkorådet skulle ansvara för att arbetet utfördes och att arbetena skulle vara klara 1960. Kyrkogården utvidgades i öster (på gravkartan markerade som område 3 och 4) och fick samma rektangulära form som den äldre delen av kyrkogården. Växtmaterialet skulle enligt beskrivningar för arbetets utförandevara björk, tuja, cotoneaster och rosor. Den gamla kyrkogårdsmuren i öster fick på landsantikvariens rekommendationer vara kvar men en öppning gjordes för att binda samman de båda kyrkogårdsdelarna. I samband med utvidgningen förefaller man ha gjort vissa förändringar även på den äldre delen av kyrkogården. En grusgång som gick utmed kyrkogårdsmuren såddes igen. Det ska även ha funnits flera gravplatser som var belagda med grus och omgärdade av exempelvis stenramar och häckar. Med undantag av en gravplats såddes gravplatserna in med gräs och omgärdningarna togs bort. Under år 2000 planterades en del nya träd, framförallt björkar, på den nya kyrkogårdsdelen. Nya häckar, dels tuja i väster och dels häggmispel i norr, planterades våren 2005. |
