Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kinda kn, KISA 11:3 LOKSTALLET I KISA

 Anlaggning - Historik

Historik
1854 beslutade svenska staten att ett antal stambanor, järnvägslinjer i statlig regi, skulle
upprättas. I samband med detta beslutade man också att mindre järnvägslinjer fick
anläggas och drivas i privat regi, efter statligt godkännande. Den större delen av det
svenska järnvägsnätet kom att byggas upp av enskilda bolag.

1897 bildades Östra Centralbanans Järnvägsaktiebolag (ÖCJ), och två år senare började
byggandet av en järnväg med sträckningen Linköping-Vimmerby. I bygget deltog tusen
arbetare, och arbetet gick fort. 1902 stod järnvägen färdig och invigdes genom kung
Oscar Il:s premiärresa.

Till Kisa kyrkby kom järnvägen 1901. Stationshus, godsmagasin och för järnvägstrafiken
annan nödvändig bebyggelse uppfördes. Lokstallet strax utanför samhället användes för
mindre reparationsarbeten. Lokstallet är ett så kallat enports rundstall med ett vattentorn
med pumpmekanism, i en praktfull, historiserande stil. Den borglika utformningen med
tinnar och torn har en parallell i lokstallet i Vimmerby, som båda ritades av Johan
Lagerström, som anlitades för samtliga ÖCJ:s byggnader. Det var ett vanligt förfarande
att järnvägsbolagen anlitade en arkitekt, som tog fram typritningar för alla byggnader.
Idag är det mesta av järnvägsbebyggelsen i Kisa, med undantag av ett godsmagasin, borta
eller förändrad, och bara lokstallsmiljön finns kvar som ett minne över en viktig epok i
samhällets historia.

Järnvägen hade en stor betydelse för många mindre orter, som blommade upp tack vare
den nya kommunikationen. Järnvägen innebar en snabb och billig transport av gods,
vilket gjorde att många industrier etablerade sig i eller i närheten av stationssamhällen.
I förlängningen bidrog det också till ökad inflyttning och att andra verksamheter etablerade
sig på platsen. Flödet av varor och människor ledde också till att nya idéer och
strömningar fick fäste. Ortens snabba utbyggnad ledde till att Kisa blev
municipalsamhälle 1904, för att stadsstadgor skulle kunna införas för att reglera
exempelvis byggande, brand och ordning. Många stationsorter blev municipalsamhällen
av detta skäl.