Stäng fönster Stockholm kn, SKANSEN 18 SERGEL PLAZA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| En idétävling om kvarteren söder om Sergels Torg utlystes av Stockholms stad och Riksbanken åren 1965-66. Peter Celsings förslag med Riksbank och Kulturhus vann. I stadsplanen från 1968 beskrivs att den nya bebyggelsen närmast söder om Sergels torg ska bestå av en sammanhängande byggnad för allmänna kulturella ändamål. Söder om kulturhuset, i återstående del av kv Skansen och del av kv Frigga var bebyggelsen avsedd för teaterändamål. Större delen av kv Frigga skulle disponeras för hotelländamål. Bebyggelsen på den södra sidan av Sergels Torg planerades för att innehålla balanserande verksamheter så att citys i övrigt kommersiella karaktär skulle mildras. Under 1968 arbetades det intensivt med att evakuera och riva den befintliga bebyggelsen söder om Sergels torg. I januari 1969 kunde man påbörja grundläggningsarbetet. I kv Frigga (idag Skansen 18) uppfördes ett hotell speciellt för riksdagens tjänstemän. Hotellet hade intern kommunikation in till riksdagshusprovisoriet i Skansen 23, så att riksdagsmännen inte skulle behöva gå ut. Tidplanen hölls, 1971 stod det provisoriska riksdagshuset och riksdagshotellet klart. Den nya enkammarriksdagen kunde planenligt öppna sin första session den 11 januari 1971. Samma år var uppförandet av kulturhusets västra delar klart, dess östra delar var under uppförande. Riksbanken projekterades. I tidskriften Arkitektur nr 6 1971 framhålls bebyggelsen längs Sergels Torgs södra sida som flaggskeppet i den kommunala stadsförnyelsen. Man beskriver att resultatet "som till sist åstadkommits med så stor skicklighet och med så uppenbara arkitektoniska kvaliteter att ingen svensk byggnad sedan Stockholms stadshus tillkomst fått ett så entusiastiskt mottagande av press och allmänhet". Man ansåg att bebyggelsen präglades av allmängiltiga och flexibla lokaler med stora möjligheter till ett föränderligt utnyttjande och med höga krav på samband, kommunikation och försörjning. Egenskaperna gav arkitekturen dess uttryck. Det förekom även kritiska röster som framförallt riktade in sig på riksdagsbyggnadens bunkerliknande byggnad med så mycket intern kommunikation att riksdagsledamöterna inte skulle behöva lämna byggnaden för att leva sitt liv. Även det lyxiga utförandet kritiserades. |
