Stäng fönster Mörbylånga kn, ALGUTSRUMS KYRKA 1:1 ALGUTSRUMS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik När den första kyrkan byggdes på medeltiden anlades också en kyrkogård. Hur den kyrkogården såg ut vet vi inte idag. Kyrkan låg då mer mitt på kyrkogården, innan en rad små utvidgningar under främst 1700- och 1800-talet gjordes. Det är osäkert exakt när utvidgningarna gjordes, men man kan följa utvecklingen i det kartmaterial som finns tillgängligt på lantmäteriet för Algutsrums by. En tidig karta är från 1641 och visar att kyrkogården, om man får tro kartan, var i det närmaste kvadratisk, med något större utbredning år söder. Från samma århundrade finns även Rhezelius teckning av kyrkan. Denna ger dock ingen upplysning om hur kyrkogården såg ut. Däremot antecknade han bland annat att det fanns två, nu försvunna, gravhällar på kyrkogården. Som en kuriositet beskrev han även en ovanlig gravvård av Rezelius beskriver att det på kyrkogården stod ett stort ekkors på en länsmans grav med 10 märlor och i varje märla satt en bjällra som skramlade när det blåste. Hundra år senare, 1742, upprättades en ny karta och under den tiden hade ingen utökning skett. På Frigelius avbildning syns att ingångarna 1750 bestod av små stigluckor av trä under sadeltak. De uppges ha varit blåmålade 1782 och försedda med låsningsanordningar för att hålla kreaturen borta från kyrkogården. 1731 hade man beslutat att införa bötesstraff för den som var oaktsam nog att släppa in djur på kyrkogården. För att folk skulle kunna ta sig in på kyrkogården utan att behöva öppna de reglade portarna i stigluckorna fanns det ofta klivstättor i kyrkogårdsmuren. På Algutsrums kyrkogård finns det en alldeles norr om den östra grinden. I den ingår delar av den rivna kyrkans medeltida sydportal. Nästa nedslag i kartmaterialet kan göras på den karta som tillkom i samband med att Algutsrums by genomgick storskifte år 1772. Där syns att kyrkogården utökats något åt söder. Från 1782 finns en uppgift som säger att solvisaren på kyrkogården vilade på en pelare av trä. Senare tjänstgjorde den medeltida dopfunten som fundament till visaren tills den flyttades in i kyrkan 1884. Enligt uppgift ska det på gravkartorna från 1799 och 1823 inte funnits några gravplatser markerade norr om kyrkan. Vid laga skifte 1824 hade kyrkogården fortfarande samma utbredning. Det är rimligt att anta att den stora om- och nybyggnaden av kyrkans långhus 1822 även har påverkat kyrkogården , åtminstone under byggnadstiden. Kyrkogårdsmuren uppges ha lagts om på 1860-talet, möjligen gjordes detta som nödhjälpsarbete under de svåra missväxtåren vid den tiden. I samband med muromläggningen gjordes mindre justeringar av gränserna, dock ej åt norr. Det finns idag inga synliga spår som visar gränserna mellan de olika utvidgningsetapperna, vare sig i muren eller i kyrkogårdens struktur. På 1800-talet verkar man mer medvetet ha börjat plantera träd på kyrkogården. 1811 beslöt man att de av socknens inhysehjon som hade ork nog skulle hjälpa till med att vattna träden på kyrkogården ” så ofta kyrkowaktaren dem tillsäga”. Boden i kyrkogårdens nordöstra hörn är byggd mellan 1874 och 1884. Det tidigaste fotografiet i Kalmar läns museums arkiv som visar Algutsrums kyrkogård är från 1918. Det visar kyrkogårdens södra sida och ger en bild av hur kyrkogården tedde sig vid den här tiden. Mittgången gick fram till kyrkans södra port som idag, men allén av oxlar hade ännu inte planterats. Trädkransen såg ut som idag, men gravplatserna var annorlunda ordnade. Påfallande många av platserna hade en yta av öppen jord utan omgärdning. Flera av de höga vårdarna av granit som står kvar idag började dyka upp på kyrkogården vid den här tiden. År 1935 togs ett flygfoto över Algutsrum och det visar ungefär samma område men ur fågelperspektiv. På de dryga 20 åren mellan fototillfällena hade en del förändringar ägt rum. Grusgången från södra grinden saknar fortfarande alléträd. Påtagligt många gravplatser har nu gravkullar beväxta med murgröna. Om detta betyder att det faktiskt var vid denna tid som det skedde en ökning av murgrönskullar, eller om de bara inte syns på det äldre fotot är osäkert. Fortfarande hölls många av gravplatserna fria från gräs. Från mitten av 1900-talet skedde en del förändringar som på intet sätt är unika för Algutsrum. Samma tendenser syns på så gott som samtliga kyrkogårdar. Dessa förändringar innebar att de öppna gravytorna såddes in med gräs. Där det förekom oregelbundenheter i vårdarnas placering rätades de upp i räta rader. En del av vårdarna ryggställdes med låga häckar. Alla dessa förändringar berodde både på ett förändrat stilideal och på rationaliserad skötsel. Oxelallén som omger södra grusgången har förmodligen planterats någon gång på 1960-talet. Under senare år har det skett kompletterande planteringar i trädkransen. År 2006 tillkom en minneslund. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Boström, Ragnhild, Algutsrum en sockenbeskrivning, 1984 Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 |
