Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Stockholm kn, RIKSBY 1:47 M.FL. BROMMA FLYGPLATS

 Anlaggning - Historik

Historik
Anläggandet av en landflygplats i Stockholm blev under 1920-talet en riksangelägenhet. Staten och Stockholms stad kunde, efter många års diskussioner, börja arbetet med anläggandet av en flygplats i Bromma. Start- och landningsbanorna gjordes i asfalt och betong. Bromma flygplats invigdes år 1936.

Under andra världskriget var Bromma flygplats centrum för den betydelsefulla kurirtrafiken till England. På Bromma tillverkades även det svenska jaktplanet J22. Efter kriget växte trafiken och nya maskiner och rutter tillkom. Flygplatsen byggdes ut med nya stora hangarer och en ny startbana anlades för den kommande Atlanttrafiken. Bromma flygplats blev för många svenskar symbolen för "porten ut i världen". Linjeflyg startade sin trafik år 1957. Utrikestrafiken flyttade år 1962 till det då nyanlagda Arlanda. Inrikestrafiken överfördes till Arlanda år 1969. I dag förekommer återigen inrikestrafik på Bromma flygplats.

KONTORSBYGGNAD MED FLYGLEDARTORN/FD STATIONSBYGGNAD - Byggnaden uppfördes år 1935. Arkitekt var Paul Hedqvist. Den ursprungliga användningen för byggnaden var som stationsbyggnad för Bromma flygplats. Den innehöll förutom passagerarhall lokaler för Tullverket, Televerket, Postverket, Svenska Handelsbankens kontor, A B Aerotransport (ABA) och fyra utländska flygbolag. Ovanför passagerarhallen fanns också bl a en restaurang med utsikt över hallen och flygfältet. Trafikledartornet/kontrolltornet är placerat på takets sydvästra hörn. Delar av taket anlades som utsiktsplats för allmänheten. Byggnaden har trots senare förändringar bibehållit sitt helhetsintryck genom att arkitekten Hedqvist också utformat tilläggen.

TERMINALBYGGNAD, HANGAR A - Byggnaden uppfördes 1935-36. Arkitekt var Paul Hedqvist. Södra halvan av hangaren byggdes under åren 1952-53 om till utrikesterminal. Arkitekt var då John Ivar John. Den gamla stationsbyggnaden var redan vid öppnandet av flygplatsen för liten. Flygets expansion efter kriget gjorde situationen akut och till OS i Helsingfors 1952 konverterades hangar A till provisorisk terminal som sedan permanentades. Den nya terminalen blev tre gånger större än den ursprungliga som nu blev inrikeshall. En åskådarbalkong uppfördes längs den västra fasaden, ovanpå en nybyggd länga med gatedörrar mot flygfältet, medan kontorslokaler skapades innanför den östra väggen. Smärre förändringar i interiörens detaljer gjordes under 1960-80-talen. Dörrarna mot flygplatsen har bytts ut under senare år.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2010-09-22, Dnr 432-10-7160.