Stäng fönster Gotland kn, VISBY ÖSTERMUR 29 KV ÖSTERMUR 29
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182. Den sydligaste delen av Östermur började bebyggas vid slutet av 1600-talet, men i övrigt var området vid den här tiden obebyggt. Den första bebyggelsen utgjordes av en bödelstuga och enkel trähusbebyggelse. Under 1700-talet användes större delen av kvarteret för odling och ingick i den så kallade Biskopsåkern. Åkermarken avstyckades och infästes år 1782 och en småskalig trähusbebyggelse började breda ut sig i området mellan kålgårdar och åkrar. De flesta av husen placerades med långsidan i linje med gatan i väster. I denna del av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkningen. Längst söderut i kvarteret, på nuvarande Östermur 25, uppfördes 1774 stadens östra tullhus som sedan revs 1909. Under 1800-talet byggdes flera hus av något större skala i kvarteret, främst var dessa lokaliserade söder om Klinttorget där tomterna är rymligare. Intill Klinttorget, på nuvarande Östermur 26, fanns under 1800-talets andra hälft en pump som försörjde den här delen av området med vatten. Pumpen ersattes under tidigt 1900-tal av den nuvarande brandstationsbyggnaden. I kvarteret har även bland annat förekommit slakteri, mjölkbutik och cykelverkstad. I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från infästet 1782, med undantag av några mindre förändringar för tomterna söder om Klinttorget. Kvarteret utgörs av 26 fastigheter, där fyra av dessa är obebyggda och utgörs av grönområde eller tillhör gaturummet. Övervägande delen av byggnaderna är mycket väl bevarade och har ut mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären. Norra Murgatans sträckning mellan Klinttorget och Lancastergränd är en mycket väl sammanhållen och god representant för norra Klintens 1700- och 1800-talsbebyggelse. Dock har byggnaderna mera som regel än undantag moderniserats, reveterats och tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och flera av fastigheterna bebos endast säsongsvis. ÖSTERMUR 29 - Fastigheten Östermur 29 är belägen i den södra delen av kvarteret, där detta breddas och sträcker sig längre västerut från ringmuren än i övrigt. Den gränsar i väster till Östra Tullgränd och i öster till ringmuren. Enligt kartan från 1697 fanns det här en kålgård som hörde till en bebyggd tomt alldeles innanför Österport i nuvarande kvarteret Repslagaren. Vid 1785 års husklassifikation benämndes tomten Klinteroten IV:182, tillsammans med en del av nuvarande Östermur 28, och utgjorde vid den här tiden en obebyggd trädgård. Vid mitten av 1800-talet bebyggdes tomten med ett trähus, vilket är det idag befintliga. I slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet förändras fastighetsgränserna. Delar av nuvarande Östermur 28 kom då att ingå i fastigheten Östermur 29. Sin nuvarande gräns och benämning fick fastigheten vid en avstyckning 1955. Det ovan nämnda bostadshuset från 1800-talets mitt, ett reveterat skiftesverkshus under plåttäckt mansardtak, är placerat i fastighetens nordvästra del med långsidan längs Östra Tullgränd. Byggnaden har byggts om- och till vid flera tillfällen, bl a inrymde från början flera lägenheter, men är sedan 1960-talet enfamiljsbostad. På 1990-talet tillkom en utbyggnad österut. Fastighetens övriga bebyggelse utgörs av två gårdshus i den sydöstra delen av gården. Det ena gårdshuset, i trä under plåttäckt pulpettak, har en relativt stor volym och är troligen från tiden kring sekelskiftet 1800 och användes som hyrstall för bland annat tillresta bönder. Närheten till Österport och Hästgatan skapade goda förutsättningar för uthyrningsverksamhet och stora byggnadsvolymer. Numera fungerar byggnaden som förråd och garage. Det andra gårdshuset är omkring hundra år yngre, från ca 1900, och används som förråd och snickarbod. Tomten avskärmas från gaturummet via ett plank med gång- och körport. Mot grannfastigheten i norr finns dels plank och dels staket. Trädgården är gräsbevuxen och har planterade träd och buskar. Bitvis är gården belagd med kullersten och betongplattor. Tomtmarken har en i förhållande till ringmurens valvbågar ovanligt hög nivå, vilket visar på att tomten troligen är rikligt utfylld. Källargolvet i huvudbyggnaden är delvis kullerstensbelagt och enligt ägarens uppgift kan man även hitta kullersten i trädgården. Kanske har här varit en kullerstensbelagd gård längre tillbaka i tiden. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512 |
