Stäng fönster Gotland kn, VISBY REMMAREN 9 KV REMMAREN 9
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var tydligen avsedd för superintendenten - biskopen vid kyrkan S:ta Maria. Biskopsåkern och bredvidliggande Klockaråkern västerut brukades ännu under 1700-talet. En stadskarta från år 1748 visar att båda åkrarna tillhörde kyrkan. Då åkrarna på Klinten började bebyggas blev det i sådan omfattning att kyrkorådet 1737 ville ha byggnadsförbud på kyrkberget. Denna gång blev det ingen framgång så ett nytt försök gjordes år 1782. Detta år kom största delen av Biskopsåkern och därmed nuvarande kvarteret Remmaren att avstyckas och infästas. Tomterna intill Klinttorget infästes något senare. Under 1790-talet flyttades spöpåle samt schavott till Klinttorget från Stora Torget. Klinttorget utgjorde sedan spötorg under 1800-talet. Här hade man även hötorg för försäljning av hö, ved, och halm. Senare under 1800-talet kallades det för Nya Torget fram till 1912, då det fick sitt nuvarande namn. Murgränd i norr kallades tidigare förr Klockaregränd. Områdets gatubild är i stort sett oförändrad sedan 1851. Enligt husklassifikationen från 1847 bodde det många änkor i kvarteret. Fastighet nr 116 (Remmaren 14) står här upptagen som en handlare Luths trädgård. I övrigt var det personer med blygsam samhällsställning som bodde i kvarteret, exempelvis stadsarbetare, timmermän och sjömän. Av 1861 års husklassifikation kan utläsas att det då även fanns lite "finare folk" i kvarteret, en "landscancellist" Broander och ett par sjökaptener. Fastigheterna tillhörande dessa personer är värderade betydligt högre än övriga. Kvarteret har idag näst intill samma tomtindelning som erhölls vid avstyckningen 1782. Fastigheterna är indelade efter ett rutnätsmönster som omfattar 22 tomter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett skiftesverkshus, beläget med långsidan i liv med gatan och med ett gårdshus i tomtens bortre del, mot kvarterets mitt. Fastigheterna avskärmas från insyn av höga träplank. Numera hör Klintens bebyggelse till de mer exklusiva bostadsområdena innanför ringmuren. REMMAREN 9 - Remmaren 9 är belägen i östra delen av kvarteret, vid Norra Murgatan. Fastigheten benämndes tidigare Klinteroten IV:121 och infästes 1782. Fastigheten har sedan dess bevarat sin gränsdragning. I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett trähus och stall på gården, båda med brädtak. 1883 års stadskarta visar att stallet nu hade rivits och ett litet uthus tillkommit. Strax efter sekelskiftet 1900 byggdes bostadshuset ut mot väster och en förrådsbyggnad uppfördes längs den västra fastighetsgränsen, det lilla uthuset var då försvunnet. Under det tidiga 1900-talet tillkom ett lusthus på platsen för det rivna uthuset. Fastighetens nuvarande huvudbyggnad uppfördes under 1700-talets andra hälft och motsvarar den byggnad som finns medtagen i redan nämnda husklassifikation. Byggnaden, en reveterad skiftesverksbyggnad placerad med långsidan längs Norra Murgatan, uppfördes ursprungligen som kombinerad bostad och verkstad. Det tidiga 1900-talets förrådsbyggnad och lusthus kvarstår på gården och används idag till kombinerat sommarrum/förråd respektive lekstuga/förråd. Fastigheten avgränsas mot gatan i öster av en vitputsad och tegelavtäckt mur på gråmålad sockel. I muren finns en brunmålad port av stående brädor med segmentbågeformad överkant. Mot norr och söder finns ett brädplank målat med Falu rödfärg. Trädgården är trivsam och välplanerad, där markbeläggningen består av gräs och kalkstensflis och växtligheten karaktäriseras av exempelvis rönn, päron- och valnötsträd, rosor, kungsljus, kaprifol, clematis, stockrosor och stormhatt. Även vid gatan finns rosenrabatter. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512 |
