Stäng fönster Gotland kn, VISBY REMMAREN 5 KV REMMAREN 5
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var tydligen avsedd för superintendenten - biskopen vid kyrkan S:ta Maria. Biskopsåkern och bredvidliggande Klockaråkern västerut brukades ännu under 1700-talet. En stadskarta från år 1748 visar att båda åkrarna tillhörde kyrkan. Då åkrarna på Klinten började bebyggas blev det i sådan omfattning att kyrkorådet 1737 ville ha byggnadsförbud på kyrkberget. Denna gång blev det ingen framgång så ett nytt försök gjordes år 1782. Detta år kom största delen av Biskopsåkern och därmed nuvarande kvarteret Remmaren att avstyckas och infästas. Tomterna intill Klinttorget infästes något senare. Under 1790-talet flyttades spöpåle samt schavott till Klinttorget från Stora Torget. Klinttorget utgjorde sedan spötorg under 1800-talet. Här hade man även hötorg för försäljning av hö, ved, och halm. Senare under 1800-talet kallades det för Nya Torget fram till 1912, då det fick sitt nuvarande namn. Murgränd i norr kallades tidigare förr Klockaregränd. Områdets gatubild är i stort sett oförändrad sedan 1851. Enligt husklassifikationen från 1847 bodde det många änkor i kvarteret. Fastighet nr 116 (Remmaren 14) står här upptagen som en handlare Luths trädgård. I övrigt var det personer med blygsam samhällsställning som bodde i kvarteret, exempelvis stadsarbetare, timmermän och sjömän. Av 1861 års husklassifikation kan utläsas att det då även fanns lite "finare folk" i kvarteret, en "landscancellist" Broander och ett par sjökaptener. Fastigheterna tillhörande dessa personer är värderade betydligt högre än övriga. Kvarteret har idag näst intill samma tomtindelning som erhölls vid avstyckningen 1782. Fastigheterna är indelade efter ett rutnätsmönster som omfattar 22 tomter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett skiftesverkshus, beläget med långsidan i liv med gatan och med ett gårdshus i tomtens bortre del, mot kvarterets mitt. Fastigheterna avskärmas från insyn av höga träplank. Numera hör Klintens bebyggelse till de mer exklusiva bostadsområdena innanför ringmuren. REMMAREN 5 - Remmaren 5 är belägen i den östra delen av kvarteret, vid Norra Murgatan. Fastigheten benämndes tidigare Klinteroten IV:125 och infästes 1782. Gränsdragningen har bevarats sedan dess. I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett trähus med brädtak. I början av 1880-talet fick huset vid gatan en utbyggnad mot gården, samtidigt uppfördes tre gårdshus, varav en mindre lada, på tomten. I början av 1900-talet hade uthusbebyggelsen koncentrerats till fastighetens sydvästra hörn, där de fortfarande finns kvar - ladan från 1800-talet och ett förråd, ursprungligen ett avträde, från omkring 1900. Fastighetens nuvarande huvudbyggnad, en reveterad skiftesverksbyggnad placerad med långsidan längs Norra Murgatan, uppfördes under 1780-talet och motsvarar den byggnad som finns medtagen i nämnda husklassifikation och som byggdes till vid slutet av 1800-talet. Under andra hälften av 1900-talet gjordes ytterligare utbyggnader på bostadshuset, vilket kraftigt ändrade dess volym och utseende. Fastigheten är karaktäristiskt avskärmad, mot gaturummet med en hög inkörsport av snedställda brädor, målade med rödfärg. Samma färg har locklistplanket mot grannen i söder. I väster avgränsas tomten av ett grönmålat träplank av stående panel medan den norra sidan har en tegelavtäckt och vitputsad mur. Trädgården är grästäckt och belagd med kullersten. Växtligheten utgörs av äldre päron- och äppelträd, syrén, murgröna, järnek, rosor och björnbär. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512 |
