Stäng fönster Åtvidaberg kn, HERRSÄTTER 1:1 HERRSÄTERS KUNGSGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Herrsäter nämns som gård redan på 1300- och 1400-talen, och blev kungsgård 1597. Gården förlänades till Erik Jöransson (Ulfsparre) 1607. Det finns inga uppgifter om hur den äldre gården sett ut. De fysiska byggnadslämningar som finns är en huggen sten med Ulfsparres vapen och den vindflöjel med årtalet 1616 som sitter på flygelbyggnaden. Gården drogs in till kronan vid reduktionen 1684. Detta skedde i samband med att Karl XI genomförde en systematisk reduktion över hela landet då adeln tvingades återlämna kungliga förläningar. Med den mark kronan drog in organiserades ett nytt boställesystem för det yngre Indelningsverket. Högre befälsgrader fick tidigare säterier och kungsgårdar som bostad och för sin försörjning. En besiktning av gården gjordes efter reduktionen och det konstaterades att gårdens byggnader var i det närmaste fallfärdiga. Möjligen skulle vissa byggnadsdelar kunna återanvändas vid uppförande av nya byggnader. Kavalleriet beslöt därför att de gamla husen skulle rivas och istället uppföra nya. Dåvarande överste Ulfsparre ska ha lämnat in förslag på de hus han ville uppföra, men Kammarkollegium var skeptiska till hans storslagna planer. Ett bostadshus uppfördes dock 1693 och även ekonomibyggnader stod snart klara. I ett syneprotokoll från 1693 anges att bostadshuset hade måtten 30 x 20 alnar, dvs. ungefär 18 x 12 meter. Nuvarande huvudbyggnad på Herrsäter uppfördes efter en typritning som upprättades av Anders Petter Boman för översteboställen 1819. Denna typritning överensstämmer väl med Herrsäters huvudbyggnad, som alltså uppfördes samma år som ritningarna antogs. Gården förblev översteboställe till 1872. Under 1800-talets andra hälft ifrågasattes Indelningsverkets ändamålsenlighet. En variant av värnplikt instiftades och Indelningsverket avskaffades stegvis för att helt upplösas 1901. Detta ledde till att Herrsäter arrenderades ut och det första arrendet på Herrsäter auktionerades ut 1872. Vid den tiden hade huvudbyggnaden fyra flyglar som skapade en tydlig gårdsplan. Även några mindre ekonomibyggnader fanns i anslutning till huvudbyggnaden. De flesta och större ekonomibyggnaderna var placerade väster om huvudbyggnaden, i ungefär samma läge som de har idag. Mellan huvudbyggnaden och de större ekonomibyggnaderna fanns då, liksom nu, en trädgård. 1905 tillsattes en ny arrendator på Herrsäter och stora förändringar och moderniseringar påbörjades. Man dikade ut och ledde bort vatten från marker och sjöar. 1910 var gårdsbilden ungefär likadan som femtio år tidigare, förutom att en av flyglarna rivits. Arrendatorn ålades 1914 också att bygga flera bostadshus, ladugårdar och arbetarbostäder på området. Dessa byggnader skulle stå färdiga inom en femårsperiod. Jordbruket genomgick en motorisering. I och med detta avvecklades också de små torpen och åkertegarna i skogslandskapet på grund av otillräcklig lönsamhet. Huvudbyggnaden moderniserades och byggdes ut 1920. Året efter drogs elektricitet in på gården. Ekonomibyggnaderna förbättrades efter de krav som det alltmer rationaliserade jordbruket krävde. Vid en avstyckning 1913 avsöndrades Östra och Västra Strålsätter, Sluttorp, Stora Sandstugan och Herrsäter 1:3 av från egendomen och såldes till respektive arrendator. Totalt avyttrades cirka 97 ha mark som bildade de västligaste och östligaste utstickarna av Herrsäter. Vid mitten av 1930-talet avyttrades även fastigheterna Taforsa, Grindstugan och Vinhagen. Totalt fanns som mest femton torp dokumenterade på Herrsäter. Idag återstår endast ett torp på statens mark. Under första halvan av 1900-talet revs allt fler äldre byggnader på gården, då de inte längre behövdes i jordbruket. Två av flyglarna vid huvudbyggnaden revs också under den här tiden. Under 2000-talet har kungsgården kompletterats med flera moderna byggnader för jordbrukets behov. |
