Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eslöv kn, ESLÖV 54:1 M.FL. ESLÖVS STATIONSOMRÅDE

 Anlaggning - Historik

Historik
Eslöv är från grunden ett järnvägssamhälle, vars etablering och utveckling var helt avhängigt av stationen vid stambanan. Stationen blev en järnvägsknut med fyra anslutande privata banor - från Landskrona (1865), Ystad (1866), Hörby (1896) och Röstånga (1898) - och drog till sig industriella, kommersiella och administrativa verksamheter. Stationen anlades på Eslövs bys utmarker och inledde utvecklingen till en viktig centralort, som fick stadsrättigheter år 1911.

År 1858 uppfördes ett mindre stationshus, som redan år 1865 revs och ersattes av ett nytt ritat av A. W. Edelsvärd. Stationshuset i Eslöv uppvisar ett exempel på hur järnvägsbyggnaderna kom att bli platsen för flera statliga verksamheter i städerna; i Eslövs stationshus fanns förutom de lokaler som tillhörde Statens järnvägar en teleexpedition och ett postkontor. För att tillgodose behoven från den alltmer växande järnvägstrafiken utvidgades bangården och stationshuset omgestaltades helt av Folke Zettervall år 1913. Arkitekturen är såväl i exteriör som interiör ett uttryck för det tidiga 1900-talets nationalromantiska stil - modern konstruktiv tillämpning av en traditionell hantverksmässig tegelbyggnadskonst - med fokus på naturmaterial som tegel, järn och granit. Byggnadens funktioner har tillåtits att synas i fasaden. Det tillbyggda postkontoret bildar en självständig byggnadskropp men hänger gestaltningsmässigt ihop med den övriga stationsbyggnaden. Den invändigt välbevarade vestibulen är utvändigt byggnadens stora accent, men är för den skull inte centralt placerad. Tegelbyggnaden som innehållit matsal för SJ:s anställda och signalverkstad visar två av den stora mängd funktioner som var knutna till stationsanläggningarna. Vid 1913 års ombyggnad byggdes i Eslöv Sveriges första egentliga person- och resgodstunnel.

Utbyggnaden av antalet spår utifrån bl.a. en växande persontrafik ställde speciella krav på resandes passager till och från tågen. I samband med stationsområdets ombyggnad vid 1900-talets början anlades här Sveriges första och enda kombinerade person- och resgodstunnel under spåren med separata nedgångar från stationshuset genom en trappa från vestibulen och hiss från resgodsexpeditionen och postlokalerna. Att transportera resgods och post via tunnlarna var alltför tidsödande varför man återgick till att utföra dessa transporter i bangårdsplanet. Väggarna i tunneln har från början varit klädda med ljusa kakelplattor och tegel i mönstermurning. Denna beklädnad finns endast bevarad i tunnelns västra del.

Från tunneln kan perrongerna nås via trappor. Uppgångarna är täckta av träbyggnader med liggande rödmålad panel, småspröjsade fönster och tegeltak. Perrongtaken bärs upp av en limträkonstruktion - "system Töreboda" - med sadeltak belagt med takpapp.

Skyddsbestämmelserna för det enskilda byggnadsminnet omfattar även den angränsande muren.

KÄLLOR: Beslut - Övergång till byggnadsminne, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-11-18. Dnr 432-28712-03.
Förslag till statligt byggnadsminne, Riksantikvarieämbetet, 2006-10-16