Stäng fönster Gotland kn, VISBY GRÅBRODERN 6 KV GRÅBRODERN 6
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET GRÅBRODERN - Kvarteret utgör ett triangelformat område i sluttningen mellan Hästgatan i söder, S:t Hansgatan i nordväst och Hamburgergränd i nordost. Den västra delen av kvarteret var under medeltiden fullt bebyggd med stenhus, medan den östra delen tycks ha haft ett byggnadsbestånd av enklare stenhus och möjligen trähus. En gränd har sannolikt gått genom kvarterets norra del parallellt med Hamburgergränd, i öst-västlig riktning och indikeras av en mur längs Gråbrodern 11-13. En karta från 1646 visar kvarteret med dess nuvarande utbredning. Större delen av dess västra del var även under 1600-talet bebyggd med stenhus. Det finns medeltida murverk konstaterat i flera delar av kvarteret. På Schilders karta från 1697 är tomtindelningen markerad med tre mindre samt en större tomt. 1750 var den sydvästra delen av kvarteret markerad som "Landts Contoiret" och resterande mark som "Fru Falkengrens". Vid mitten av 1800-talet var kvarteret indelat i fem tomter. Tomtindelningen har inte förändrats sedan 1970-talet och kvarteret har idag 10 fastigheter. Kvarteret har ett äldre byggnadsbestånd med medeltida stenbebyggelse som i flera fastigheter ingår i byggnader, vilka byggdes till sin nuvarande volym på 1600- och 1700-talet. Dessa byggnader är till stor del väl bevarade samt restaurerade och präglar kvarteret, främst längs S:t Hansgatan och Hästgatan. 1800-talet är representerat främst genom om- och tillbyggnader. Vid det tidiga 1900-talet byggdes flera större byggnader i kvarteret, vilka utgör ett dominerande inslag både i gaturummet och inne i kvarteret. Den nordöstra delen av kvarteret bebyggdes på 1970-talet i en skala anpassad till den lägre bebyggelsen i kvarteret och dess omgivning. Längs S:t Hansgatan har byggnaderna oavsett ålder idag butiker eller café i bottenvåningen och bostäder ovan denna. Denna handelsverksamhet har en kontinuitet i kvarteret åtminstone sedan 1600-talet. Gatuhuset: Skiftesverksbyggnad i två våningar byggd direkt mot grannfastighetens byggnad i söder samt tillbyggd med en flygel i två våningar år öster. Den nedre våningen, genom vilken det löper en portgång kan motsvara det trähus som fanns på tomten enligt 1697 års stadskarta. I så fal lär det ett av de få bevarade trähusen från denna tid på Gotland. Någon gång mellan åren 1738 och 1765 ersattes antingen huset i sin helhet med den nuvarande byggnaden eller så byggdes den övre våningen på. En akvarell från 1850-talet, målad av P A Säve, visar att byggnaden då var reveterad samt avfärgad i en ljust gulbrun kulör. År 1912 revs den östra väggen i bottenvåningen då byggnaden skulle sammanlänkas med en samtida byggnad till flygeln. Skyltfönstren sattes in i befintliga karmar 1947. Den invändiga trappan flyttades, förstugan i nedre våningen revs samt vindsvåningen inreddes vid en omfattande renovering 1991. vid renoveringen erhöll fasaderna en ljusgul spritputs. Mot S:t Hansgatan finns en kalkstenssockel och en vit gesims. Fönster- och dörrsnickerier, varav de i andra våningen är ursprungliga, är målade med grågrön linoljefärg. Mot gården sticker bjälkändarna ut under takfoten. Fönstersnickerierna är här vitmålade. Takkonstruktionen är troligtvis ursprunglig. Taket är täckt med enkupigt tegel. Mot gården finns en plåtklädd takkupa tillkommen i senare tid men med fönsterbågar från 1700-talet. Utanpåliggande skorstensstock i tegel finns på östra sidan. Gårdshuset: Tegelbyggnad i 2,5 våningsplan inredd till inramningsverkstad i bottenvåningen och bostadslägenheter i de två övre. I dess östra och södra yttervägg finns rester efter den medeltida stenbyggnad som stod här fram till år 1907 då den nuvarande byggnaden uppfördes. Det medeltida murverket kvarstår till en höjd av ca 1,5 meter ovan mark och innehåller år öster en välvd ursparing. Den medeltida byggnaden omfattade en våning och bredde ut sig under norra hälften av dagens byggnad. Under större delen av 1700- och 1800-talen fungerade den som brygghus med murad spis. Dess vind var delvis inredd och nåddes via en utvändig trappa. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gotlands län, 1996-06-12, Dnr 221-2558-95 |
