Stäng fönster Grästorp kn, HEDÅKER 1:14 HEDÅKERS SÄTERI
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Hedåkers säteri är ett av länets äldsta säterier, nämnt under 1300-talets senare del. Den nuvarande manbyggnaden uppfördes troligen omkring mitten av 1700-talet, men torde innehålla delar av en 1600-tals byggnad. Det brutna taket och frontespisen tillkom sannolikt vid en ombyggnad omkring år 1800. Byggnadens inre har undergått åtskilliga förändringar, men har flera äldre inredningsdetaljer bevarade. Den enda kvarvarande flygeln - under slutet av 1700-talet fanns två par - uppbyggdes i samma storlek och på samma plats som en år 1870 nedbrunnen flygel. Den är uppförd i timmer i en våning, panelad och med tegeltäckt sadeltak. Till gården hör en trädgård, anlagd under senare delen av 1700-talet. Byggnaderna restaurerades 1975-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Historik enligt Nordiska museets studier 1932: Hedåker är ett av länets äldre säterier, nämnt redan 1386, då gården pantsattes av väpnaren Anund Hatt d.y. Men utom traditionen rörande huvudbyggnadens ålder är det först långt fram på 1700-talet som bebyggelsen blir närmare känd, första gången genom en karta av lantmätaren Laur: Roth år 1783. Mangården har då samma plats som nu, och huvudbyggnaden är tydligen densamma. Till mangården höra fyra flyglar, alla nu borta. Gårdsplanen är inhägnad och de båda yttre flyglarna äro medelst ett staket avstängda från den inre gårdsplanen. Helt säkert betyder detta att de utgöra stall och vagnbod. Såväl denna anordning som de övriga byggnadernas placering tyder på att denna anläggning är uppförd efter mitten av 1700-talet. Den gamla huvudbyggnaden kan ju ändå stå kvar från äldre tid. Helt säkert har emellertid även den åtminstone vad inredningen beträffar samtidigt undergått åtskilliga förändringar. På 1700-talskartan ligger ladugården söder om mangården mitt över platsen för den nuvarande uppfarten. Uppfarten som för övrigt har samma sträckning på 1700-talskartan som nu gör där en krok runt ladugården och kommer liksom i våra dagar upp till mangården från sidan. Redan 1783 har trädgården samma plats och utsträckning, söder om mangården, som nu, under det att de litet ålderdomligare klingande namnen kryddegårdar och kålgård markera dåtidens köksträdgårdar. Numera ha dessa igenlagts och deras gamla funktioner ha upptagits av andra anläggningar i parken. KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland 2008-02-04 |
