Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ekerö kn, SVARTSJÖ 1:49 M.FL. SVARTSJÖ SLOTT

 Anlaggning - Historik

Historik
Svartsjö ligger på Färingsö utanför Stockholm. Slottet har en lång historia som kunglig vistelseort. Redan under medeltiden fanns på Svartsjö ett stenhus där kungar och riksföreståndare vistades. Sannolikt byggde Gustav Vasa om det gamla stenhuset till ett befäst hus med rundtorn, där han 1540 inrättade ett myntverk. Erik XIV och Johan III utvidgade anläggningen till en magnifik renässansborg med en rund inre borggård. I anslutning till borgen anlades en lustträdgård och en djurgård för kungliga jakter. 1687 brann borgen och kvar blev endast borggårdens brandskadade mur och torn.



På 1730-talet fick arkitekt Carl Hårleman i uppdrag av Fredrik I att rita ett lust- och jaktslott för kungafamiljen. Med jaktslottet på Svartsjö introducerade Hårleman rokokon i svensk arkitektur och slottet kom att bli mönsterbildande för herrgårdsarkitekturen i Sverige under lång tid. Under ledning av Johan Christian Körner den äldres ledning uppfördes byggnaden åren 1736-38. Körner kom också med egna idéer enligt bevarade ritningar. Jaktslottet kom att stå på en så kallad torpargrund, vilket tidigt medförde fuktskador invändigt.



År 1766 förvärvade Adolf Fredrik besittningsrätten till Svartsjö slott och kungsgård och därmed inleds en ny stor byggnadsperiod i slottets historia. I samråd med arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz lät kungen utarbeta en generalplan över slottet och parken. Slottet förlängdes med två flyglar som på ett väl avvägt sätt infogade det äldre slottet i den nya helheten.



År 1782 övertog Gustav III Svartsjö, där han vistades sporadiskt, mest under jakttider. 1820 fanns det planer på att inrätta en invalidinrättning i slottet, men detta genomfördes aldrig. Dock bidrog detta till att byggnaden tömdes på både fast och lös inredning och slottet stod mer eller mindre oanvänt under 1800-talet. Vid slutet av 1800-talet beslöt Riksdagen med Oskar II:s medgivande att bygga om Svartsjö till tvångsarbetsanstalt. 337 celler med plåtväggar och gallerdörrar inreddes. Utanför slottsbyggnaderna uppfördes nya byggnader för olika funktioner. Ett fem meter högt träplank som senare ersattes av en stenmur byggdes runt slottet. Efter 75 år stängdes Svartsjö slott som anstalt 1966 och några år senare revs fängelsemurarna och byggnaderna från anstaltstiden. Inom parken fanns dock den forne fängelsedirektörens bostad kvar.



Från år 1995 fram till år 2002 har omfattande renoveringsarbeten både in- och utvändigt gjorts vid Svartsjö slott. Slottet har återfått den kulör Carl Hårleman valde på 1730-talet. Tolv av slottets rum har fått nya tapeter och en fängelsecell från tiden då slottet var anstalt har rekonstruerats.



Svartsjö slott byggnadsminnesförklarades år 1935. Byggnadsminnet omfattar slottsbyggnaden, ruinen efter vasaborgen, slottsparken, Oldfruhuset samt gamla tingshuset, norr om slottet.



KÄLLA: Vård och underhållsplan för Svartsjö slott, Statens fastighetsverk. 2003. Statens fastighetsverk: http://www.sfv.se