Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Stockholm kn, KUSEN 2 SCENKONSTMUSEET

 Anlaggning - Historik

Historik
Nuvarande Scenkonstmuseet består av tre byggnadskroppar från tre byggnadsperioder. Byggnadernas ursprungliga användning var dels att fungera som kronobageri men de har även använts som proviantbod, brännvinslager och gymnastiklokal. Kronobageriets funktion var ursprungligen att förse flottan med bröd men kom med tiden att leverera bröd till alla regementen i staden. Byggnaden ligger på platsen för en gammal kungsgård, vars mark under 1500-talet utnyttjades av flottan för olika industriella verksamheter såsom kanongjuteri, bageri och repslageri. Byggnadens norra del har man tidigare trott vara från 1500-talet på grund av en kartusch med riksvapnet och årtalet 1580 över ingången till byggnadens trapptorn. Nyare studier visar dock att de äldsta delarna av byggnaden är från mitten av 1600-talet. Det faktum att husen följer de gatu- och kvartersstrukturer som tillkom först på 1640-talet talar också för att de inte är äldre.

Arkivuppgifter anger att år 1646 stod den södra delen, som inreds med bakugnar, halvfärdig men arbetet pågick ytterligare ett antal år tills de två husen var klara. Den norra delen hade funktion som förråd och provianthus medan den södra byggdes som bageri. I samband med Stockholms slottsbrand 1697 flyttades Kungl Maj:ts arklie (vapenförråd) till provianthuset, Provianthuset stod påpassligt tomt från 1680 då flottan flyttade till den nyanlagda basen Karlskrona. Den kan tänkas att kartuschen på provianthusets trapptorn fått följa med arkliet från dess tidigare lokaler i slottet Tre Kronor.

Den mellersta delen av byggnaden uppfördes på 1720-talet. 1719 beslutades att Kronan skulle bygga en ny bageribyggnad mellan de två byggnaderna. Orsaken var att efter Karl XII:s död hade det samlats stora skaror av soldater i huvudstaden och deras huvudsakliga föda var bröd. Den nya byggnaden uppfördes av Mathias Roos och byggdes av tegel från tegellagret för det avstannade slottsbygget. Tegel togs också från ett intilliggande hus, gamla kronobryggeriet, som revs samtidigt. De äldre husen gavlar användes som den nya byggnadens gavlar, men kan ha påmurats som en förstärkning. Mellandelen försågs med nio stora bakugnar i bottenvåningen och magasinsvåningar däröver. Kronobageriet var tekniskt en storartad anläggning för sin tid och försåg en garnison på närmare 30 000 man med dagligt bröd. Först i början av 1900-talet vidtogs moderniseringar av bageriet, som då sysselsatte upp till hundra man.

År 1740 användes den norra delen som magasin för Stockholms slott. Huset var då i dålig kondition efter att arkliet lämnat det. Vapen och ammunition hade vägt för mycket och valv, grundläggning och bjälklag hade tagits skada. På 1770-talet var man tvungen att riva den södra gaveln då den lutade. Förmodligen rev man hela gaveln ned till bottenvåningen där valven sannolikt murades om delvis. Den spetsiga 1600-tals gaveln murades inte upp igen. Istället valmades taket varvid takstolarna från 1600-talet delvis byggdes om. Vid samma tid övertog Kungliga Bränneridirektionen inrättad 1775, den norra delen och använde det som spannmålsmagasin. 1848-1877 användes den norra delen som kök, matsal och gymnastiksal för Svea artilleriregemente. En omfattande ombyggnad torde ha skett innan regementet tog byggnaden i besittning. Ombyggnaden kan ha inneburit att antalet våningar minskade från tre till två för att ge plats åt gymnastiksalen. När regementet lämnade huset 1877 blev det åter förråd.

Fasaderna har renoverats i omgångar. 1781 renoveras delar, den södra delen var då sannolikt ännu rödfärgad medan de två norra delarna var avfärgade i gult. År 1851 får hela byggnaden en enhetlig färgsättning i gult och 1928 ersätts den släta putsen med en slamning efter förslag från Riksantikvarieämbetet. På den norra delen togs hörnkedjorna fram vilka varit dolda av den släta putsen. Fasaderna avfärgades i ljust gult.


Vid en brand vintern 1945 skadades den norra delen av byggnaden svårt. Den återställdes provisoriskt omedelbart och reparerades mer grundligt 1949.

Bageriverksamheten upphörde 1958. I huset hade det då bakats bröd i över 300 år. Interiören i den södra delen och den mellersta var fram till dess till stora delar intakt, förutom de ändringar som kontinuerligt skett för bageriverksamhetens modernisering. Vid årsskiftet 1960-61 övergick huset från Fortifikationsverket till Byggnadsstyrelsen.

Åren 1976-78 byggdes Kronobageriet om för Musikhistoriska museet. Ombyggnaden ledde till en viktig principiell diskussion om en byggnad av detta unika slag måste återanvändas eller om den ska bevaras i autentiskt skick.

Ombyggnaden innebar kortfattat följande. Exteriören ändrades genom att vissa dörröppningar sattes igen eller ändrades till fönster. Ett par nya dörröppningar togs upp. Alla gluggar försågs med nya fönstersnickerier och järnluckorna ställdes permanent i öppet läge. Säcktransportören togs bort liksom en utvändig mjölstört. Fasaderna putsades och slamningen från 1920-talet ersattes med en täckande men tunn kalkputs. Huset avfärgades ljust grått. Riksantikvarieämbetet och Byggnadsstyrelsen menade att kulören, även om den var fel antikvariskt sätt, bättre passade in i stadsbilden och med grannen Dramaten. Interiört innebar ombyggnaden naturligtvis många förändringar, bl.a. installerades en hiss mellan den mellersta och de norra byggnadsdelarna. Mellandelens takstolskonstruktioner från 1720 revs och ersattes med en gjuten betongkonstruktion för yttertak och mellanbjälklag.

KÄLLA: Statens fastighetsverk, vård och underhållsplan, AIX arkitekter 2006., Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X