Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Göteborg kn, HEDEN 38:1 STORA KATRINELUND

 Anlaggning - Historik

Historik
I de närmaste omgivningarna kring Göteborg finns flera s.k. landerier. Det var markområden som ägdes av staden och mot en årlig avgift uppläts åt förmögna privatpersoner. Landerierna användes mest som sommarbostad och försågs med ståndsmässig bebyggelse. Vid slutet av 1600-talet fanns på Katrinelund en trädgård och en manbyggnad, av vilka delar troligen ingår i den nuvarande huvudbyggnadens stomme. Den förlängdes i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, varvid stora salen erhöll ännu bevarade grisailletapeter. Sin nuvarande karaktär fick landeriet omkring 1825-30, då den mitt emot huvudbyggnaden belägna stallängan ersattes med flygelbyggnader av trä. Nu anlades också den engelska parken. Det valmade taket på manbyggnaden ombyggdes till sadeltak vid mitten av 1800-talet. Under större delen av 1800-talet ägdes Katrinelund av släkten Levgren för att 1898 övertas av kommunen. Då gården 1946 skulle upplåtas till ungdomsgård gjordes smärre förändringar.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

I 1600-talets ägarlängd för landeriet avlöser holländarna varandra. I början av 1680-talet kom landeriet i borgaren och rådmannen Volrath Thams ägo. Han har sannolikt anlagt den stora trädgården väster om Mölndalsån. I stadens räkenskaper kallas landeriet vid denna tid för "Rådman Thams trädgård". Tham avled 1700. En karta från 1704 visar trädgården med sex kvarter och en mindre byggnad vid trädgårdens västra ände samt på platsen för nuvarande corps de logi en något större, rektangulär länga orienterad i norr och söder. Taket är valmat och vinden har sex takkupor. Under familjen Cahmans ägo tillkom en del rokokokakelugnar, den invändiga trappan, dörrar och lås. Orangeriet byggdes i slutet av 1700-t. En karta från 1801 visar en allé som från Levgrensvägen leder till huvudbyggnaden. De båda flyglarna vid gårdsplanens södra sida tillkom på 1800-talet. Enligt en karta från 1811 finns vid denna tid en magasinsbyggnad i söder och en mindre stallbyggnad i landeriets sydvästra del (den s k Röda Boden). Sedan Christian Beckman och efter honom Lars Georg Levgren blivit innehavare av landeriet gavs anläggningen delvis en ny symmetrisk prägel med bl a två parallella alléer i väst och öst från Levgrensvägen som ledde till byggnaden. Huvudbyggnaden byggdes också till med fyra fönsteraxlar. Flera rum försågs med gustavianska kakelugnar.Omkring år 1825 revs stallängan och två gårdsflyglar uppfördes. Västflygelns norra gavelparti inreddes till vagnbod. Ett större avträde förlades till västflygelns södra ände. I samband med rivningen av stallet anlades en terrassering mot höjdpartiet i söder som anordnades till en engelsk parkanläggning med slingrande grusgångar, romantiska utblickar, stentrappor och bersåer. I samband med landeriets nya användning som Göteborgs ungdomsgård 1946 togs bl a en kakelugn bort på övervåningen samt en del dekorationsmåleriLanderiet försåldes i olika etapper mellan 1898 till 1904 till Göteborgs stad. Anders Levgren arrenderade lantbruket och Casimir Levgren hyrde av staden corps de logi för sig och sin familj. År 1914 lämnade familjen Levgren definitivt landeriet som i över 100 år varit i släktens ägo. Boningshus och park uthyrdes till museiintendenten Axel Nilsson medan trädgården och stallarna tidigare hade uthyrts till handelsträdgård samt till två åkerier. Landeriet fungerade under 2:a världskriget som militärförläggning. Den 8 maj 1946 invigdes landeriet som Örgryte församlings ungdomsgård. (Ur Göran Axel Nilsson: "Stora Katrinelund-några anteckningar kring ett gammalt Göteborgslanderi. (Göteborg 1949).