Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ljungby kn, BERGA 2:1 BERGA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Den ursprungliga kyrkan revs 1818 samtidigt som den nuvarande kyrkan började byggas. År 1947
byggs församlingens sockenstuga om till församlingshem och år 1959 uppförs ett bårhus i anslutning
till västra kyrkogårdsmuren.
På ett flygfoto från 1957 syn tydligt att det tidigare funnits ett stort antal grusgravar på kyrkogården.
Främst har de legat i kvarter A, E och G. Av dessa finns enbart några få kvar idag. Man ser också att det
skett en trädföryngring på kyrkogården, vilket i flera fall beror på stormen Gudrun som fällde ett antal
träd under 2005. I övrigt syns inte några större förändringar från flygfotot och till dags datum.
Domkapitlet sände ut ett frågeformulär 1949 till stiftets kyrkor angående kyrkogårdarna. Sammanfattningen
på svaren från Berga var: Kyrkorummet har aldrig använts som begravningsplats, detta sagt i
varje fall om den nuvarande kyrkan. Kyrkogården kringgärdas av en mur på norra sidan. Denna är tämligen
låg. En utvidgning av kyrkogården åt norr ägde rum för ca 15 år sedan. Kyrkogården är plantera
med träd (lönn) och häckar (hagtorn och tuja).
Några allmänna linjer finns inte utan enbart enskilda gravar. Inga gravplatser samlade för bysamfällighetet
har funnits eller finns. Gravkullarna har vanligt utseende och man kan inte tala om någon
särskild typ. Utslätade gravplaner finns. Beläggningen utgöres av grus och singel.
Gravvårdarna storlek varierar. Dock må numera ingen gravvård överstiga 80 cm i höjd. En
stor häll finnes på kyrkogården. I ”beskrivning över Sunnerbo härad” kan man läsa följande:
Här finnas flera vackra granit och marmorstenar över avlidna, mera utmärkta hemmansägare i socknen.
En stor granithäll med inhuggna sinnebilder av barndomen, ålderdomen, döden och förintelsen
förtjänar att omnämnas. Den bär följande inskription: ”Här under hvilar salig i herranom som fordom
välacktat Skogsvaktaren Israel Bengtsson i Tykatorp…”