Stäng fönster Kalmar kn, MORTORPS KYRKA 1:1 MORTOPRS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Mortorps kyrkogård har använts sedan medeltiden. Hur kyrkogården då gestaltade sig vet vi mycket lite om. In på 1700-talet begravdes socknens välbärgade sannolikt inne i kyrkan. Några äldre hällar som fungerat som gravstenar ska ha funnits på kyrkogården ännu 1949. En sådan ska enligt uppgift ännu fungera som ett trappsteg på en av de närbelägna gårdarna. Kanske låg den från början i kyrkans golv. Genom åren har kyrkogårdsområdet närmast kyrkan påverkats av kyrkans olika ombyggnader. Under en period fanns en sakristia eller ett gravkor söder om koret. Detta revs 1796 och en ny sakristia byggdes i norr. Ett vapenhus fanns under en period vid södra ingången, men revs 1832. Sedan medeltiden har bårhuset ingått som en viktig del i kyrkogården och sedan 1737 klockstapeln. En lantmäterikarta från 1819 visar kyrkogårdens plan. Området söder om kyrkan, nuvarande kvarter A, hade samma omfattning som idag. Öster om koret fanns en liten markyta men kyrkogårdsomgärdningen slöt sedan an mot sakristian. I norr fanns bara en liten markyta, mellan sakristian och bårhuset, som ingick i kyrkogården. Mot väster syns på kartan vad som troligen var en stiglucka. Eventuellt fanns en stiglucka även mot prästgårdens mark i öster. På kartan är märkligt nog inte prästgården markerad, däremot en mindre byggnad som ligger intill kyrkogårdsmuren sydost om kyrkan. Prästgården ska vid tiden ha legat nära kyrkogårdsgränsen öster om koret. En teckning utförd av Nils Isak Löfgren på 1830-talet visar att kyrkogården i väster och öster omgärdades av stenmur och att ingångar, dock utan stigluckor, fanns i öster och väster. Området söder om kyrkan, nuvarande kvarter A, samt en mindre yta i norr, mellan sakristian och bårhuset, har således under lång tid brukats som kyrkogård. Någon gång under 1800-talet utvidgades området något åt norr så att gränsen gick en bit norr om bårhuset. Årtalet 1862 på grindstolen söder om kyrkans vapenhus skulle kunna ange året för en nydaning på kyrkogården med utvidgningen i norr och tillkomst av nya ingångar. Grindarna är av en typ som tillverkades vid tiden och som även finns på kyrkogårdarna i exempelvis Karlslunda, Madesjö, Oskar och Örsjö. I Oskar är grindarna märkta med namnet Thörnqwist och bynamnet Runtorp, vilken ligger i Mortorps socken. Av kvarvarande äldre gravvårdar att döma fanns på 1800-talet påkostade familjegravar både på kyrkans södra och norra sida. Var linjegravar fanns vid denna tid är oklart, möjligen i det norra kvarterets mitt. Vägen från landsvägen fram till kyrkan och kyrkogården kantades av en allé av kastanjer. Troligen omgavs kyrkogården också av en trädkrans redan vid denna tid. När socknen drabbades av spanska sjukan 1918 ska offren ha begravts i en gemensam grav sydost om kyrkans kor. På 1920-talet utvidgades kyrkogården med ett större område i norr. Ny kyrkogårdsmur byggdes 1922 vid den nya delen. Gränsen mellan den äldre och den på 1920-talet tillkomna delen syns ännu i kyrkogårdsmuren. På ett fotografi, möjligen från något av 1900-talets första decennier, syns kyrkogården från sydväst. Stora träd omgärdar kyrkogården och muren är uppförd av fogade stenar. Med hjälp av en enkel trappa lutad mot muren kunde man vid kyrkogårdens sydvästra del ta sig upp i kvarter A. På bilden syns många höga gravvårdar. Några av dem är bevarade än idag. Flera av gravplatserna har på bilden omgärdningar av låga häckar, en med stenram och en med järnstaket. En närbild från ungefär samma tid visar att det var rätt så glest mellan gravvårdarna i kvarter A. På bilden syns ett kors av sten innanför ett järnstaket samt ett gjutjärnskors. Gjutjärnskorset är av samma typ som de två som numera står i den sydvästra delen av kvarter A. Anmärkningsvärt är att det inte går att urskilja några träkors eller andra trävårdar på någon av bilderna. På kyrkogården har dock trävårdar tidigare funnits. Ett av dem förvaras ännu på bårhusets vind. Det är ett stort träkors målat i vitt, med inskription i svart; Elisabeth Charlotte Rosander född Ljunggren, död 1899. En flygbild från 1935 visar att kyrkogården både i norr och söder hade grusade gångar och gravplatser. Lite större gravplatser tycks ha legat i utkanten av kvarteren, omgärdade av låga häckar och belagda med grus. Det inre området i kvarter B skymtar bara i bild, men här tycks ha funnits mycket gräs och enstaka grusgravar. I söder, kvarter A, fanns vid tiden många mindre grusgravar med mellanliggande gräsmatta i det inre området. Flera av platserna hade också små murgrönskullar som markerade platsen. Ytterligare en bild från ungefär samma tid visar att murgrönskullar var ett vanligt inslag på kyrkogården. Även på den norra sidan fanns vid tiden gravplatser som omgärdades av stenramar eller pollare och kättingar. År 1949 gjordes en enkätundersökning på initiativ av Växjö stift. Församlingarna fick svara på några få frågor om sina kyrkogårdar. Svaren från Mortorps församling berättar något om hur kyrkogården då var planerad. Kyrkoherden Henry Arfwidsson berättar i sina svar att kyrkogården inte var planterad med träd eller häckar. Vidare att enskilda gravar löpte runt kyrkogården i två linjer och att allmänna gravar fanns i kyrkogårdsområdets inre. Gravkullar förekom inte, berättar han och beläggningen var oftast grus eller sjösand. För gravvårdarnas höjd hade man som regel att de inte fick överstiga 70 cm höjd. Några hällar fanns vid denna tid ännu på kyrkogården och gravvårdarnas material var granit eller ölandskalksten. När det gäller inskriptioner på gravstenar berättar Arfwidsson att de oftast anger information om den avlidnes födelse- och dödsår samt gårdnamn, dock mer sällan bibelord. På bilder från 1940-talets slut och 1950-talets början kan man se att gravkvarteren var anlagda med grusgångar och bitvis med grusade gravplatser. De flesta av platserna var omgivna av en låg häck. På enstaka platser förekom ännu murgrönskullar. Gräs hade dock börjat sås in exempelvis i den västra delen av kvarter A. Omgärdningar i form av staket och stenramar hade vid tiden börjat tas bort. Ännu 1947 fanns dock ett vackert gjutjärnsstaket kring riksdagsman N. Peterssons familjegrav i kvarter B. Gravvården, en hög obelisk av svart granit, finns dock kvar än idag. En omplanering av kyrkogården påbörjades på 1950-talet och under de följande decennierna gjordes de förändringar som vi ser resultatet av idag. Grusgångar och grusgravar såddes igen och omgärdningar kring gravplatser togs bort. Många äldre gravstenar togs också bort under årens lopp. Ibland grävdes de ned i marken i samband med att nya gravar grävdes. En samling äldre gravstenar stod också länge bakom ekonomibyggnaden söder om kyrkan, men är numera borta. Fram till 1970-talet fanns någon enstaka grusgrav ännu kvar på kyrkogården. I kvarter B och en rad i kvarter A planterades vid denna tid rygghäckar. På 1950-talet utvidgades kyrkogården med en helt ny del mot öster. Området hade tidigare ingått i prästgårdens trädgård. Ännu längre tillbaka i tiden hade den gamla prästgårdsbyggnaden stått här. Ritningarna till det nya området, kvarter C, utfördes av Gunnar Lindsten, Kalmar och entreprenören var Sven Sandqvist, Ljungbyholm. Den nya kyrkogårdsdelen invigdes 1953. Den gamla kyrkogårdsmuren behölls och en ny byggdes kring den nya delen. De höga granar som tidigare stod öster om kyrkogårdsmuren togs nu bort. På den nya kyrkogårdsdelen hade man ambitionen att behålla lite av prästgårdsträdgårdens gamla vegetation. Exempelvis behölls en stor bok. År 1965 byggdes trappan mellan parkeringen i söder och kyrkogården om från en cementtrappa till en granittrappa. I början av 1990-talet utvidgades parkeringsplatsen. En mindre arkeologisk undersökning utfördes vid samma tid. År 1993 anlades minneslund i den södra delen av kvarter C. Året efter ersattes en betongtrappa av en trätrappa vid muren i söder mot ekonomibyggnaden. Vid samma tid renoverades halvmuren mot söder, vid kvarter A. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetets fotodatabas Lantmäteriet Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996 Mortorp kyrka, utgiven av Mortorps församlingskyrkoråd 1999 Restaurering av Mortorps kyrka, författad av Tomas Fröler, Lennart Arfwidsson 1989 Andersson, K, Medeltidskyrkorna vid Kalmarkusten och deras förändringar under 1600- och 1700-talen, Kalmar län 1982. Anglert, Marit i Williams, Henrik (red) Möres kristnande. Uppsala, 1993. Aulén, Gustaf, Från mina 96 år, Stockholm 1975 Erixon, Sigurd (red), Sveriges bebyggelse, Svensk statistisk topografisk uppslagsbok, Landsbygden del III, Uddevalla 1957 Kulturmiljöprogram för Kalmar kommun, Kalmar 1994 Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se Muntliga uppgifter Peter Karlsson, vaktmästare, Karlslunda – Mortorp kyrkliga samfällighet |
