Stäng fönster Österåker kn, MELLANSJÖ 3:3 LJUSTERÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Ljusterö kyrka är resultatet av en ombyggnad av ett kapell från 1750-talet. 1894 byggdes det äldre kapellet om och fick en helt ny gestaltning. Den nya kyrkan utformades med den gamla grundplanen och timmerstommen i behåll som kläddes in med polykromt färgad panel och försågs med ett torn som ersatte den gamla klockstapeln. Ombyggnaden utfördes efter ritningar av den kände stockholmsarkitekten Hjalmar Kumlien (1837-1897). Kumlien arbetade som stationshusarkitekt hos Adolf Edelsvärd 1860-1872. Därefter drev han, tillsammans med sin bror Axel Kumlien (1833-1913), egen verksamhet. Bröderna är upphovsmän till ett stort antal byggnader i Stockholms innerstad, bl a Münchenbryggeriet, Villa Täcka udden på Djurgården och ett 20-tal villor i villastaden norr om Humlegården. Till Axel och Hjalmar Kumliens sakrala byggnader hör S:t Paulskyrkan på Mariatorget 1874-76 och Andreaskyrkan på Högbergsgatan, båda i Stockholm. Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Ljusterö (Lyustro, Lyustra 1322) leder tankarna till ljustring. Öns form kan också påminna om ett ljuster. Troligare är kanske ändå att Ljusterö är en gammal önamnsbildning med -stra till grundordet ljus och med betydelsen "den ljusa ön". Norra Ljusterö fick sitt första kapell under 1600-talet, möjligen redan på 1500-talet. Kapellet byggdes inne i byn Mellansjö intill Mittensjön. Byn Mellansjö låg samlad på en kulle fram till Laga skifte 1865 då fler gårdar flyttades ut från byn. Ett nytt kapell ersatte det äldre under 1750-talet. Det förlades cirka 250 m nordost om det gamla vid Mittensjön vilken därefter fick heta Kyrksjön. 1750-års kapell uppfördes av liggande timmer med utanpåliggande rödfärgad panel och brädtak. Mot slutet av 1800-talet fattades beslut om en ombyggnad av det äldre kapellet och kyrkan omgestaltades helt. Norra Ljusterö hörde till Riala socken fram till år 1873 då Ljusterö bildade eget pastorat. KÄLLFÖRTECKNING Arkivmaterial ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum, arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet Skriftligt material Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980. Calissendorff, Karin, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986. Kilström, Bengt Ingmar, Upplands kyrkor 152, andra upplagan, Eskilstuna 1992. Nilsson, Christina och Westerberg, Ove, Kyrkguiden, Stockholm 1995. Prenzlau-Enander, Gabriele, I Roslagen, Kulturhistoriska miljöer i Österåker, Borås 1998. Vennberg, Erik och Bohrn, Erik, Sveriges kyrkor, Uppland, Band I, Häfte 4, Åkers skeppslag, Stockholm 1950. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. |
