Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Varberg kn, TRÄSLÖV 8:276 M.FL. TRÄSLÖVS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - TRÄSLÖV
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1103, 1900: 1974, 1995: 5148

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Varbergs slottsförsamling införlivad i början av 1840-talet.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen strax intill vägen, norr om den huvudsakliga bebyggelsen i Träslöv. Pastorsexpeditionen återfinns ett par hundra meter öster om kyrkan, församlingsgården ligger i sydväst, också den vid vägen. Träslöv består idag främst av villabebyggelse i Varbergs östrautkanter. Socknen består till största delen av öppna odlingsmarker. Den gamla kyrkan, idag ruin, ligger enskilt tillsammans med Klockaregård och skola knappt två km nordost om den nuvarande kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (TRÄSLÖVS KYRKORUIN). Murad gråstenskyrka, sannolikt från äldre medeltid, med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus med smalare, absidförsett kor. I väster ett stentorn, sannolikt sekundärt tillfogat. Framför tornet i väster fanns ett vapenhus i korsvirke. Kyrkan hade medeltida tegelvalv, åtminstone i koret. Kyrkan revs på 1850-talet. Murarna nedbröts dock ej fullständigt, utan några skift av murverket är fortfarande synliga ovanför markytan.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan är uppförd 1850 och består av ett rektangulärt långhus med halvrund koravslutning i öster och i väster ett torn. Korpartiet innefattar även ett sakristieskrank. Vid restaurering 1966 tillkom inbyggnader under västläktaren, däribland nytt utrymme för sakristia.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är byggd i tidstypisk klassicerande stil. Den är utvändigt vitputsad och murarna genombryts av rundvälvda fönsteröppningar. Tornet i väster har en flack huv med reslig lanternin med kort spira. Fasaderna artikuleras med hörnpilastrar, gesims och klassiska omfattningar till ljudöppningar och portaler. Huvudingångar genom tornets bottenvåning, samt mitt på långhusets sidor. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett flackt trätunnvalv, dekorerat med tvär- och längsgående ribbor. Altaruppsats och predikstol är nyklassiska arbeten från 1800-talets andra hälft.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.